Det beror inte bara på pengar, det beror lika mycket på hur Vattenfall svarade när kritik började komma för fem år sedan. Och hur medborgare som började organisera sig bemöttes.
Det är en märklig historia. Jag träffade aktivister i Berlin för fyra år sedan och de svarade på mina frågor om de verkligen trodde att de skulle lyckas med de enkla orden.
– Varför inte?
Medborgarna tar inte över direkt, det gör staden via bolaget Berlin Energie, men att elnäten i praktiken återtas av det offentliga är en viktig symbol som berättar att det privata företaget misslyckats.
I Tyskland ses Vattenfall som bara ytterligare ett multinationellt privat företag som jagar vinst.
Vattenfalls enda kommentar är att de ju varit jättebra och fått utvärderingen ”supereffektiv” av myndigheten ”Bundesnetsagentur”.
Det är ett ovanligt dåligt argument, det är som att vinna priset ”bästa kundbetyg” som svenska banker skryter med i annonser. Verkligheten säger ju något annat.
Att ett privat nätbolag förlorar förtroendet så rejält att stadens politiker blir tvungna att återta elnätet är oerhört pinsamt. Vattenfalls uttalande handlar mer om att ingen i ledningen ska få bära hundhuvudet och avgå.
Men kan det som hänt i Berlin hända på andra platser? Kanske i Stockholm? Staden sålde nämligen ut elnäten (som många andra kommuner) till dåvarande Fortum. Även Vattenfall äger en del av storstadens elnät.
Det här var en usel affär och har skapat miljardvinster för Fortum.
Nyligen sålde man alla sina elnät till ett bolag som heter Ellevio och som Folksam är största svenska ägare i.
Stora vinster förväntas framöver för att betala det rekordstora beloppet.
Problemet är att dessa jättevinster samtidigt inneburit att elnäten i storstaden inte hänger med. Det börjar bli brist så det kommer att bli svårt att bygga bostäder och expandera näringslivet.
Trots att staden varit storväxande har investeringarna haltat efter.
Om Stockholm ska kunna expandera måste någon ta ansvar för annat än vinst och helt enkelt storinvestera.
Ilskan mot våra elnätsbolag handlar idag mest om de hutlösa priserna.
Framöver kommer brist på elleverans att bli en tillkommande adrenalinskapare.
Och då kan passivitet förvandlas till något annat.
Kan Berlin, så kan kanske Stockholm.