Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

För honom känns inte alls Familjeveckan som något krampaktigt förslag för att ragga väljare i valrörelsens sista minut. För honom innebär förslaget att han förses med ett klassiskt socialdemokratiskt argument som skiljer partiet från dem man vill se som sina huvudfiender, Alliansen. Som många väntat på ett sådant.

När S nu äntligen satsar på klassisk socialdemokratisk politik som likt maxtaxan gynnar de breda väljargrupperna låter ssjälvklart inte kritiken vänta på sig.

Från högerfalangen ropas det om svek mot arbetslinjen (C) och att förslaget är ”yrvaket” (KD). Från en annan, mer allmänt kritisk grupp politiska tyckare, hojtas det om populism.

Till saken hör att förslaget inte är nytt. Förslag om extra lediga dagar för barnfamiljer fanns med i den utredning av föräldraförsäkringen som presenterades för snart ett år sen. Men när den utredningen blev nyheter i medierna fanns knappt något intresse alls för att diskutera något annat än den rubrikvänliga extra ”pappamånaden”. Förslaget är alltså alls inte plockat ur luften, eller från en spinndoktors analys av väljaroptimering, utan rejält analyserat.

Många är vi som ständigt slår knut på oss själva för att hinna med att serva både familjen och arbetslinjen. Vi finns i alla klasser och i samtliga familjekonstellationer. De som tvingas kämpa hårdast är alla de föräldrar som inte har råd att anlita Rut-tjänster för att minska stressen. Och de grupper som har svårast att flexa arbetstid för att få till lov- och vardagspussel och därför ofta tvingas ta ut semesterdagar för att få livet med barn att gå ihop är de med sämst trygghet och villkor.

Förslaget om familjevecka kanske inte är en ”game changer” som sossemaskineriet kallade det för att väcka nyfikenhet inför presskonferensen. Och visst hade det kunnat komma tidigare under mandatperioden, inte minst för att ge pressade Miljöpartiet lite luft under vingarna inför valet. Men bättre sent än aldrig. Socialdemokraterna har just breddat sin väljarbas. Samt äntligen tagit ett steg närmare den sunt arbetskritiska politik partiet var så bra på att driva fram till för några decennier sedan.

Sjöstedt får se upp. Alternativt ropa högre om arbetstidsförkortning för alla. Den förskjutningen i debatten är så välkommen.