Kommentar: Aktuellt – därför kan ni inte prata så här om ”afrikanska länder”

I torsdagens (20/1) sena Aktuellt, 28:40 min in i programmet säger SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström angående Ungern: "Vi ser faktiskt bitvis en misär som påminner om ett afrikanskt land". Jag, och många med mig, häpnar över ett sådant uttalande i en av Sveriges största nyhetsprogram år 2022. Är kunskapsläget verkligen så dåligt på en av Sveriges största nyhetsredaktioner – inte bara om Afrika utan också om vad den här typen av generaliseringar kan ha för effekter?

Tydligen finns anledning att påminna om att den afrikanska kontinenten innehåller 54 olika länder där situationen ser mycket olika ut (också inom länderna) och att den här typen av uttalanden där Afrika reduceras till en måttstock för elände får otroligt negativ påverkan. Det befäster onyanserade föreställningar om Afrika och i längden också de afrikaner eller personer med afrikanskt påbrå som lever i Sverige. Två vanligt förekommande och kolonialt rotade stereotyper är att Afrika enbart är en plats av misär och elände samt att alla afrikanska länder är likadana – ofta hänvisas Afrika till som ett land. Det saknas inte dokumentation och forskning om hur det här påverkar människor. Jag har själv många vänner med afrikanskt ursprung som dagligen möter en rad fördomar. Bilder av en kontinent av misär kopplas inte sällan till idéer om att afrikaner skulle vara bakåtsträvande och ointelligenta. 

Kanske jämför någon BNP för olika länder i världen och kommer fram till att många länder med låg BNP faktiskt ligger i Afrika. Det stämmer visserligen men skillnaderna mellan länder och inom länder på en hel kontinent är mycket stora. ”Misär” är väldigt långt ifrån en träffande benämning på hur det ser ut i städer, på landsbygder, i olika samhällsklasser och i länder med väldigt olika dynamik. Här reduceras Afrika (i form av det lika generella ”ett afrikanskt land”) till en referens för när det är riktigt dåligt i en helt annan del av världen. Afrika blir lika med misär; ett ord som förmedlar bilder av en hopplös situation.

Det är inte en vild gissning att de (många) Aktuellt-tittare som inte har egna erfarenheter av kontinenten utan bara en vag idé om situationen där får sina, ofta omedvetna, föreställningar om Afrika bekräftade genom hänvisningen i inslaget. Att en etablerad journalist slentrianmässigt gör den här jämförelsen visar dessutom att hon själv är påverkad av dem, men att hon inte har reflekterat tillräckligt mycket över det.

Hur kan då journalister – och alla andra - göra för att undvika onödiga, otydliga och ibland nedsättande generaliseringar? Låt mig dela med mig av en enkel princip som guidar mitt eget skrivande: Fundera över vad du egentligen vill säga och försök istället beskriva det så exakt som möjligt. I det här fallet handlade inslaget inte om Afrika utan om Ungern. Erika Bjerström ville skildra en situation av misär genom att göra en jämförelse med andra bilder. I den mån en sådan jämförelse alls är nödvändig förefaller ”ett slumområde i ett låginkomstland” betydligt mer precist än ”ett afrikanskt land”. Då hade vi dessutom sluppit en provocerande generalisering som står i vägen för hennes rapportering.