Future, The Weeknd, Rick Ross, Metro Boomin, Kendrick Lamar, Asap Rocky och J Cole (som ångrade sig och bad om ursäkt) drogs in i bråket på olika sätt.
Exakt vad det handlar om beror på vilken av alla konspirationsteorier du vill tro på. Är det tjafs över vem som ska räknas till ”The big 3” (världens tre bästa rappare) eller ett svartsjukedrama över Onlyfans-flickvänner?
Spelar det någon roll?
Inte för mig, så länge Rick Ross fortsätter kalla Drake för ”white boy” och ”BBL-Drake”.
På huvudkortet står förstås Drake vs Kendrick Lamar och än så länge håller sig beefen rent konstnärligt ovanför gatunivå. Det handlar om att använda pennan för att vinna.
Det är stor underhållning, men bråket har blivit rörigt på grund av AI.
Varje gång en ny disslåt läcker har fansens första instinkt blivit att försöka bevisa om den är gjord med AI-assistans eller inte.
Det ska sägas att AI-rap oftast inte är skriven av en robot. Snarare en aspirerande rappare/kreatör som snickrat ihop en text och sedan kört den genom ett program som fejkar rapparens röst, flow och tonfall. Förra året släppte exempelvis AI-skaparen Ghostwriter låten ”Heart on my sleave” med AI-kloner av Drake och The Weeknd (som nu blivit fiender i verkligheten).
Låten plockades ned från strömningstjänsterna och skivbolag har jobbat hårdare för att förhindra att det ska hända igen. Men när det kommer till beefar är snabbhet och genomslag det viktigaste, och de flesta låtar i bråket kring Drake har läckt utanför strömningstjänsterna.
Beefens magnitud (komikern Andrew Schultz liknar det med ”The Avengers: Endgame”) kommer att generera intäkter för alla inblandade. Alla jobbar för att mobilisera fansen med rätt typ av memes, subliminal-referenser och framförallt en disslåt som krossar allt motstånd.
Med AI blir autenticiteten svårare att avgöra.
Drake svarade på AI-ryktena genom att posta en deep-fake-video som varken bekräftade eller förnekade AI. Sen dess har ”Push ups” legitimerats av strömningstjänsterna men trollningen och spekulationerna hjälpt till att elda på fejden.
Kort därefter läckte nya Kendrick-låtar som verkade vara mer lättidentifierade som AI men i väntan på ett riktigt svar från Lamar släppte Drake ”Taylor made freestyle” som använder AI-genererade röster från västkustlegenerna Snoop Dogg och 2Pac, och som bisarrt nog ger Lamar råd om hur han ska dissa Drake.
Fans som slutit upp bakom ”pushups” började reagera irriterat.
Ett hologram av Lil Kim skulle äntligen få chans att säga något om att Nicki Minaj snott hennes estetik. Eller varför inte Biggie vs Tupac på Ullevi?
AI-diskussionen är minst sagt oroande för musikbranschen i stort. Drake har tidigare anklagats för att använda spökskrivare, men en yngre generation verkar mindre brydd över det. Kan AI-assistans också normaliseras?
Beefen blir visserligen ett större mysterium – men varje diss får mindre bett med all osäkerhet kring vem som egentligen är upphovsperson – och genomslaget urvattnas.
Vad händer om AI:n hinner först till ett ämne som en artist kunnat skriva en elegantare förolämpning på?
Eller om någon skriver en disslåt som eskalerar en konflikt mer än den borde? Kanske mellan rappare som inte ens beefar?
Och om man sätter på sig sci-fi-glasögonen: Hur långt borta vi är från att Skynet dammsuger våra sociala medier och själv genererar sofistikerad cybermobbning över ett generiskt trapbeat för att få oss att utplåna oss själva?
Det är lätt att bli dystopisk och tänka att vi lever i en prequel till ”Hiphop-Matrix” där AI snart dominerar i hiphopens femte element som är trash talk.
Kommer beef-kulturen i så fall att dö? Eller väntar en mindre dramatisk framtid där AI kan återuppliva en rapbeef i nostalgiskt syfte? Ett hologram av Lil Kim skulle äntligen få chans att säga något om att Nicki Minaj snott hennes estetik. Eller varför inte Biggie vs Tupac på Ullevi?
”Möjligheterna” är oändliga.
