Kulturjournalister brukar i vanliga fall inte kasta sig över nyutkomna deckare. Tvärtom är genren ständigt underbevakad på tidningarnas litteratursidor, vilket gör ”Post mortem” till ett intressant undantag. Boken har redan väckt uppmärksamhet, bland annat tack vare en intervju med Lagercrantz i SvD Kultur, och kommer gissningsvis fortsätta göra det. Anledningen är att ”Post mortem” rör sig i den värld som kulturpersonligheter är absolut mest intresserade av: sin egen. 

En central figur i romanen är den framgångsrika litterära agenten Oliver Popov. Han representerar Sveriges största genreförfattare, skriver avtal med självaste statsministern och bäddar för oerhörda ekonomiska framgångar för de författare han jobbar med. Men det visar sig att Popov även är hotfull och manipulativ, och att han inte är rädd för att använda aggressiva och nedbrytande metoder för att behålla sin maktposition.

I intervjun med SvD framkommer att Lagercrantz använt sig själv i romanen. Han berättar att karaktären Dag är lite av ett porträtt av honom själv, men är samtidigt tydlig med att ”Post mortem” inte är en nyckelroman, och att de andra personerna han skriver om inte finns i verkligheten. 

Trots att Oliver Popov alltså bara existerar i fiktionen, för skildringen av honom tankarna till en viss litterär agent som i media blivit känd som ”litteraturprofilen”.

Den litterära agenten har representerat många av våra mest framgångsrika deckarförfattare och likt fallet med Oliver Popov finns här en mörk baksida. Litteraturprofilen är dömd för misshandel på en före detta flickvän. Han har i branschmedia anklagats för att skrämma sina anställda med våldsamma hot, för att rigga bokauktioner och för att ljuga om försäljningssiffror med syfte att trissa upp priserna, anklagelser han kategoriskt förnekat.

Och trots att mycket av dramatiken kring honom har skett framför öppen ridå har stora delar av Sveriges kulturella elit fortsatt hålla honom om ryggen.

Det är många år sedan dramat kring profilen startade, men till skillnad från i David Lagercrantz nya roman, känns inget kring honom utrett eller avklarat. Tvärtom ligger frågorna kvar som öppna sår i litteraturvärlden. Inte minst efter att SVT 2023 gick ut med att de skulle släppa en gedigen granskning av profilen. Det målades upp som en programserie med potential att skaka om den svenska litteraturbranschen, och det framgick att den omfattade flera av Sveriges största författare.

Men tittarna har hittills inte fått ta del av det faktiska innehållet. Avsnitten ställdes in tätt inpå publicering då Uppdrag granskning inte kunde garantera att skydda alla medverkande ”fullt ut”.

Litteraturprofilen tycks vara oantastlig. Hans agentur fortsätter att knyta stora namn till sig och, trots att det i tider av ekonomisk kris i kulturen kan tyckas obegripligt, gör de stora pengar på det. Han plockar själv ut tvåsiffriga miljonbelopp i vinst och agenturen står bakom flera av de senaste årens största och mest framgångsrika svenska böcker och tv-produktioner.

Här finns en berättelse om makt och tystnadskultur i den svenska deckareliten. Det är ett smutsigt drama som handlar om hur pengar gör att man kan skydda sig från att granskas. Men det handlar också om hur några av våra mest folkkära författares fina värderingar snabbt verkar blåsa bort när miljonkontrakten rullas fram.

Ironiskt nog verkar historien inte kunna berättas på något annat sätt än genom just fiktion.