Strax innan lunch på fredagen medverkade statsminister Ulf Kristersson vid en pressträff i Budapest med premiärminister Viktor Orbán, och tillkännagav att Ungern ska köpa ytterligare fyra Gripenplan. Orbán har tidigare villkorat ett ja till Nato med att Sveriges regering först måste komma till Ungern för att ”förhandla”.
Mötet och vapenaffären med Kristersson har lyckats framställa Orbán som en mäktig internationell politiker, samtidigt som det hjälpt honom få bort fokus från en pedofiliskandal som nyligen gjort att den ungerska presidenten tvingats avgå.
Gripenplanen har egentligen ingenting att göra med Nato, underströk Orbán vid pressträffen. Processen har tagit tid eftersom Nato betyder allvar: de som är med är ”redo att dö för varandra”. Därför har det funnits behov av att bygga upp ett förtroende för Sverige. Och Gripenaffären hjälper, förklarade han, inför att Ungerns parlament sannolikt lyfter frågan om Natomedlemskapet på måndag nästa vecka.
Men precis som det funnits fler skäl för Turkiet att utpressa Sverige så har också Ungern haft mer i tankarna än bara Gripenplan.
Mötet och vapenaffären med Kristersson har lyckats framställa Orbán som en mäktig internationell politiker, samtidigt som det hjälpt honom få bort fokus från en pedofiliskandal som nyligen gjort att den ungerska presidenten tvingats avgå.
Synkat med Turkiet
Orbán har sannolikt synkat sitt agerande mot Sverige med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Som ledare för den mest Putinvänliga regeringen i EU, som dessutom vägrar överge de ryska fossila bränslena, har det även legat i Orbáns intresse att sinka Natos expansion.
När Orbán höll en liten utläggning om de många exemplen på svensk-ungerska relationer, gladde han sig också över att det finns ”en svensk aktör med som ska implementera Paks 2-projektet”. Paks är namnet på Ungerns enda kärnkraftverk, som byggdes av Sovjetunionen och idag underhålls av Ryssland. Putins anfallskrig mot Ukraina och EU:s sanktionspaket har inte rubbat samarbetet och i augusti 2023 började det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom arbeta med en planerad upprustning av kraftverket.
Att nämna det här ryska projektet och en svensk koppling till det i samma andetag som Sveriges Natomedlemskap, som aktualiserats enbart på grund av Rysslands aggressioner, är naturligtvis djupt tragikomiskt. Precis som så mycket annat varit i den fiaskoartade Natoprocessen.
Tystnad från Kristersson
Mitt i allt kom det också ord – eller brister på sådana – som ger anledning att känna oro.
Under Natoprocessen har Orbánregeringen rasat mot svenska politiker som kritiserat de mycket allvarliga demokratibristerna i Ungern, och ställt formella krav på att Sverige tystar sådan kritik innan ett ja till Nato kommer på tal. Bland de svenska politiker som namngetts och hängts ut av ungerska regeringsrepresentanter finns Kristersson själv.
Det har naturligtvis varit omöjligt för Sveriges regering att uppfylla ett sådant krav. Men när TT:s reporter frågade Kristersson i Budapest om det kommer vara möjligt att fortsätta rikta sådan kritik mot Ungerns auktoritära system, som medlem i Nato – så hade statsministern inget svar att ge.
Eller så gjort han det, med sin tystnad.
