Vi kommer att ge dig som läsare mer granskning av fossilindustrin och av politikernas gröna löften.
Klimatfrågan kommer genomsyra all vår journalistik. Vi kommer noggrant att rapportera om utsläppen och den senaste klimatforskningen. Men också lyfta fram nya lösningar, grön teknik och positiva exempel. Vi ska rapportera om motstånd och lösningar – om hur vi gemensamt kan vända utvecklingen.
Klimatkrisens effekter ser vi redan här och nu. Sommarens förödande bränder i de svenska skogarna, giftiga algblomningar i Östersjön och rekordlåga grundvattennivåer är bara en första varning. Vattenbristen och torkan har slagit hårt mot det svenska jordbruket och vi får i år den sämsta skörden sedan 1950-talet.
Det kommer bli värre när jordens medeltemperatur fortsätter stiga. Den senaste forskningen från FN:s klimatpanel visar att det är bråttom. Men det är inte för sent att vända utvecklingen.
– Om vi inte ändrar riktning innan år 2020 riskerar vi att missa chansen att undvika skenande klimatförändringar, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal till världens ledare.
Den svenska klimatforskaren Johan Rockström talar om, bland annat i tidningen Nature, att jorden riskerar att nå en punkt utan återvändo, . Den globala utsläppskurvan måste böjas innan år 2020 löper ut och sedan nå nollutsläpp till år 2050 om vi ska ha en chans att nå under 1,5 grader i global medeltemperaturökning.
Klimatkrisen kommer driva hundratals miljoner människor på flykt de närmaste decennierna, varnar FN. Det är fattiga kvinnor i syd som drabbas hårdast. Men det är vi i den rika världen som släpper ut mest. Till skillnad från världens fattiga har vi resurser som gör det möjligt att gå före och lämna fossilsamhället. Men utvecklingen går samtidigt åt fel håll.
De senaste siffrorna som kom från SCB i förra veckan visar att våra nationella utsläpp ökade under det senaste kvartalet. Om detta inte förändras riskerar Sverige att missa de bindande klimatmål som ska uppfyllas inom två år. Vi har lovat kraftigt minskade klimatutsläpp, energieffektivisering och att hälften av all vår energiförbrukning ska vara klimatren till år 2020. Det är 800 dagar kvar.
Men utan noggrann granskning av politiken kommer omställningen stanna av. Om ingen lyfter fram lösningarna, stora som små, kommer hopplösheten växa. Och klimatapati leder ingenstans.
Vad innebär 800 dagar-satsningen?
– Vi kommer att spetsa vår klimatbevakning ytterligare. Inom de närmaste veckorna kommer förutom den dagliga nyhetsrapporteringen om klimatfrågor en granskning av andra mediers fossiltunga resejournalistik, en tung analys av Rickard Warlenius och mycket mer. Vi startar även en artikelserie om några av Europas värsta utsläppare såsom Maersk och Lundin petroleum. Inför klimatmötet i Polen produceras ännu specialtidning om klimatet.
Vad händer om 800 dagar?
– Då är år 2020 över och förhoppningsvis har Sverige och världens länder börjat ställa om och de globala utsläppskurvorna vänt nedåt.
Vad gör ETC för att minska de egna utsläppen?
– Dagens ETC är Sveriges enda klimatneutrala tidning. Det innebär att alla utsläpp från redaktionens arbete, inklusive reportageresor, tryck och distribution av tidningen klimatkompenseras genom att vi sätter upp solceller och gräver ner biokol vi själva producerar.
Vad kan jag som privatperson göra för klimatet?
– Det finns massor som vi alla kan göra för att ställa om. Organisera sig politiskt, banta privata koldioxidutsläpp, ställa bilen, åka tåg, stanna på marken, äta mindre kött, sätta upp solceller etcetera. Många människor gör redan mycket av det här, och vår uppgift som tidning är att berätta om det inspirerande omställningsarbete som pågår.
Hur kan jag bidra till satsningen 800 dagar?
– Hör av dig med tips, uppslag och åsikter till tipsa@etc.se. Teckna en prenumeration eller tipsa en vän. Du får gärna ge ett bidrag till folkets presstöd. Läs mer om satsningen: www.etc.se/800dagar
