Rosmarie Sundström är initiativtagare till rörelsen Klimatstudenterna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där hon studerar på ett av agronomprogrammen.

– Vi vill att klimatforskningen ska bli trovärdig att följa genom att lärosätena lever som de lär. Precis som industriländer måste halvera sina utsläpp inom fyra år, för att vi ska ha en chans att hålla oss under 1,5 graders global temperaturhöjning, måste lärosäten göra det. Med Klimatstudenterna ska vi nu hjälpa dem att åstadkomma det, säger Rosmarie Sundström.

Initiativet har spridit sig till KTH som nu har en egen studentgrupp för klimatet.

Studenter på flera andra universitet och högskolor är på gång.

Hoppas på samarbete

Nu följer forskarvärlden efter. I veckan skrev arton forskare ett upprop på DN Debatt med krav på att universitet och högskolor själva börjar klimatomställningen.

”Om inte universiteten, såsom kunskapsdrivande snarare än vinstdrivande samhälleliga institutioner, kan uppfylla löftena i Parisavtalet – vem kan då göra det?”, skriver forskarna.

– Jag skulle säga att vi och forskarna har inspirerat varandra. Vi träffade Elin Röös (forskare i miljösystemanalys vid SLU, och en av undertecknarna bakom uppropet, reds. anm) för ett år sedan och pratade om att även vi studenter behöver höja våra röster. Men jag hade ingen aning om att de hade ett upprop på gång. Jag blev glatt överraskad, säger Rosmarie Sundström.

Nu hoppas hon på ett samarbete.

– Jag har pratat med ett par av dem och de verkar ännu inte ha funderat så mycket på nästa steg. Vi har hunnit längre, bland annat har vi haft ett möte med miljöchefer från femton olika lärosäten. Det visade sig att bara hälften av lärosätena ens har miljömål och inget av dem är i linje med det som krävs, säger Rosmarie Sundström. 

– Man tappar hakan. Det handlar om statliga institutioner som ska följa klimatlagen, säger hon.

Dags att agera

Hennes eget universitet, SLU, framhåller gärna att de ligger i framkant, enligt Rosmarie Sundström.

– SLU har en vision om att vara klimatneutrala till år 2027. Men det är bara en vision och den ska uppnås genom klimatkompensation. Vi menar att alla fossila utsläpp måste ha upphört till år 2030.

Även forskarna bakom uppropet poängterar aktiv utsläppsminskning.

– Enda skillnaden mellan oss studenter och forskarna är att vi kräver en halvering av utsläppen inom fyra, i stället för fem år. Vi anser att alla organisationer och grupper inom samtliga samhällssektorer i Sverige måste praktisera försiktighetsprincipen och ställa om snabbare.

Lösningarna finns, menar både Klimatstudenterna och forskarna.

– Det är dags att vakna, kavla upp ärmarna och agera, säger Rosmarie Sundström.

Eller med forskarnas ord: det är initiativ, styrning och samordning som saknas.

Rosmarie Sundström hoppas att klimatappellen ska spridas.

– Halveringen av de fossila utsläppen gäller alla, från individer till regering och riksdag. Vi måste alla fråga oss; Hur kan vi halvera våra utsläpp inom fyra år, säger Rosmarie Sundström.