För den som har bråttom vill man därför se en fördubbling vartannat år av det totala antalet installerade solceller för att snabbt hinna fram till det läget där sol dominerar och stöds av vind och lagring jorden runt.
För att klara det måste investeringarna öka. men inte fördubblas eftersom solel har blivit billigare hela tiden. Man får mer för pengarna helt enkelt. Totalt gick 132 miljarder dollar – 1 300 miljarder kronor – till ny solel 2018.
Stora regionala skillnader
I soliga länder runt ekvatorn kan man i dag få fram solel för 15 öre per kWh. Det är mycket billigare än all annan ny elproduktion men även billigare än redan byggd kolkraft eller gaskraft.
I nordliga länder är situationen en annan. Här är redan elsystemen utbyggda och gamla reaktorer och kraftverk gör att intresset från energibranschen att utmana sig själv är mindre. Helst vill man fortsätta som förr ett tag till.
Därför är det i de rika länderna som solel ökar mest genom att privatpersoner och småföretag sätter upp egna anläggningar på eget tak. De får då samma lönsamhet som solparker i sydliga länder när de använder elen själv.
Det är den här utvecklingen som gör att solel blir storskalig i fattigare länder med stora statliga och privata jätteanläggningar, medan den blir småskalig i rikare.
Enligt IEA är det stor skillnad mellan olika regioner på jorden. Det som skulle kunna förändra bilden så att även Europa får fler stora anläggningar är om ägarna av dagens smutsiga elproduktion helt enkelt styrs politiskt till snabbare omställning.
Utvecklingen har bromsats
Fram till 2018 ökade solceller så snabbt att man vartannat år satte upp nästan dubbelt så mycket solceller som två år tidigare. Nu har den utvecklingen bromsats. Mellan 2017 och 2018 så var installationerna nästan exakt lika stora, 103 GW. Man räknar i GW när det är solel. En GW är väldigt mycket, det motsvarar i Sverige att producera en TWh el medan man runt ekvatorn kan räkna med nära två TWh el från samma anläggning. Antalet soltimmar är fler.
Globalt kom tre procent av all el från solel år 2018 och utvecklingen fortsätter.
Det som minskat ökningstakten är Kina som minskade stödet för nya anläggningar en del.
Ett av problemen är att elnätet måste hinna med i utvecklingen.
Men även med ett Kina som minskar är det i Asien solcellsrevolutionen verkligen pågår. Totalt står Asien för den största delen i försöket att skapa ren global el, medan EU har minskat i betydelse samtidigt som USA har börjat öka. Trots president Donald Trump.
Sverige i EU-botten
Lägger man ihop antalet solceller på jorden så är det samtidigt en imponerande utveckling.
För två-tre år sedan diskuterades tekniken fortfarande som något som gällde byar och fattiga länder. I dag är det en stadig ökning globalt år efter år.
Globalt räknar IEA med att världen varje år sparar 590 miljoner ton koldioxid utsläpp genom den ackumulerade installerade solel 2018. Men Sverige då? Här är det småskaliga anläggningar som gäller fortfarande. Och i EU är det bara Finland och Norge som är sämre än Sverige.
Totalt finns nära en halv GW solel i Sverige och även om det nu ökar snabbare är det ett bra bevis på att politiken helt enkelt snarare försenat och försvårat utvecklingen än stött den.
Sverige är ett rikt land med stora ytor och många tak som klarar mycket solel. Men många har upplevt investeringen som krånglig på grund av de olika budskap myndigheter och eljättarna sänt ut med krångliga och felaktiga besked runt moms eller begränsningar av solcellernas antal på det egna huset.
Störst i EU är fortfarande Tyskland, följt av Italien och sedan Spanien där just nu utvecklingen är mycket snabb. Enda skillnaden mot tidigare år är byte av regering och därmed minskat stöd till kolindustrin. (Spanien hade i flera år en straffskatt på solel för husägare.)
All statistik gäller alltså 2018. Branschen berättar att utvecklingen tagit ny fart i 2019 men den statistiken dröjer till 2020. Lyckas vi få upp flera TW solceller är vi nära den minskning av smutsig energi som Parisavtalet handlar om.
Så jobbet fortsätter på tak efter tak, jorden runt.