– Då ska man komma ihåg att den vegetariska maten startar på en låg nivå, den utgör fortfarande en liten marknadsandel jämfört med köttet, säger Anna Richert, senior expert på hållbar mat vid Världsnaturfonden, WWF.
”Alla produkter bra för klimatet”
Att den industriella produktionen av kött som den ser ut i dag skadar klimatet är de flesta överens om. Utsläppen av växthusgaser från animalieproduktion beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder. Så för klimatets skull är det så klart bättre att vi äter mer växtbaserad kost, i stället för att gå omvägen via djuren.
Enligt Anna Richert är det positivt att marknaden för vegetariska produkter växer och hon menar att alla produkter är ett steg framåt, även halvfabrikaten, eftersom ett större utbud ökar chansen att fler väljer vegetariskt.
– Halvfabrikaten är viktiga även om klimatpåverkan närmar sig köttet. De håller inte betesmarkerna öppna, men de ökar möjligheterna för folk som vill prova något nytt och enkelt.
Många av de vegetariska alternativen marknadsför sig som klimatsmarta och miljövänliga. Men få av dem är miljömärkta. Och många tillverkas också i andra länder och importeras till Sverige. Men varken WWF eller Naturskyddsföreningen ser transporter som något stort problem.
– Ofta sker frakten via långsamma containerfartyg och utslaget på all mat är miljöpåverkan ganska liten, det finns det flera studier som visar, säger David Kihlberg, sakkunnig i klimatfrågor på Naturskyddsföreningen.
– Din egen resa till affären är en större bov än matens resa.
Anna Richert på WWF skulle trots det gärna se att svenska bönder odlade mer baljväxter som bönor och ärter.
– Vi behöver återuppväcka traditionen av att odla baljväxter som var större i Sverige förr i tiden, det är en missad marknadschans för svenska bönder.
Dyrare än kött
Tidningen Allt om mat konstaterar i en artikel att de vegetariska hel- och halvfabrikaten många gånger är dyrare än de animaliska motsvarigheterna om man ser till priset per kilo protein.
– Det visar att man lyckats ta betalat för en produkt som det finns en efterfrågan på. Och det kostar att förädla. Är man en konsument med låg budget lönar det sig att koka egna baljväxter, säger Anna Richert.
Samtidigt är halv- och helfabrikat kanske många gånger lockande för den som vill att det ska gå snabbt och som vill laga vegetarisk mat som liknar den traditionella maten. Men även för klimatet är det bättre att köpa linser, bönor och ärtor i stället för förädlade produkter.
– Den process som används för att koncentrera ut proteinet drar förstås energi. Det allra bästa är att äta baljväxter i sin enkla form. Bära hem, koka och äta. Men alla hinner inte det och i relation till kött är även halvfabrikaten rätt så bra klimatmässigt, säger Anna Richert.
Färskt bättre än fryst
Köttsubstitut som innehåller ägg och ost och som lagras frysta har ett högre klimatavtryck än produkter som bara innehåller vegetabilier och som konsumeras färska, enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet. David Kihlberg på Naturskyddsföreningen lyfter fram de baljväxtbaserade köttsubstituten som mest klimatvänliga.
– Soja och andra baljväxter har ett lägre klimatavtryck än Quorn och spannmålsproteinet seitan. Jag tror att vi kommer att få se fler spännande alternativ framöver. Välj ekologiskt och gärna sorter som passar in i det svenska landskapet, som gula ärter och gråärter, säger han.
Spannmålsbaserat protein:
Hit hör produkter som innehåller till exempel korn, vete, råg och havre men även majs, ris och quinoa. Enligt Naturskyddsföreningen har seitan, som är ett glutenbaserat livsmedel som framställs av veteprotein, lite högre klimatpåverkan som ligger i nivå med kyckling, eftersom det går åt mycket vete för att extrahera proteinet. Välj ekologiskt för att undvika onödiga bekämpningsmedel!
Baljväxtbaserat protein:
Ärtor, bönor, kikärter och linser förädlas ofta till produkter som tofu, falafel, korv, biffar, färs och grytbitar. De får absolut bäst betyg i Världsnaturfondens Köttguiden, både när det gäller biologisk mångfald, klimat och bekämpningsmedel, om man väljer ekologiska produkter. Ur miljösynpunkt är det ingen större skillnad på de olika varianterna av baljväxter, men väljer man närproducerat vet vi ofta mer om hur de odlas och vilka kemikalier som är tillåtna, enligt WWF. Bäst för miljön är svenska, gula torkade ärtor, medan importerade, konserverade bönor har ett något högre klimatavtryck. Baljväxter som grupp har ett något lägre klimatavtryck än spannmålsprotein.
Sojabaserat protein:
Soja, som också är en baljväxt, är den vanligaste proteinkällan i vegetariska produkter och finns bland annat i Oumph, Tzai och tempeh samt som färs och i form av bollar och korv. Sojaproduktionen är problematisk ur ett globalt perspektiv för att regnskogar skövlas och marker avskogas för att ge plats åt sojaproduktion, men då handlar det oftast om den soja som odlas för att bli foder åt djur. Enligt WWF odlas de sojaprodukter vi köper för att äta i Sverige ofta med mer omsorg vid odlingar i Italien, Östeuropa eller Nordamerika. Leta efter europeisk och gärna ekologiska sojaprodukter!
Vegetabiliska drycker:
Hyllan bredvid mjölkdisken dignar numera av vegetabiliska drycker och varianter av grädde, yoghurt och andra mjölkliknande livsmedel för den som vill undvika komjölk. Havredryck, mandeldryck, risdryck, kokosdryck, sojadryck är några exempel. Här sticker produkter av mandel ut negativt, enligt WWF. Mandeldryck har visserligen lägre klimatpåverkan än komjölk, men den innehåller mindre näring och kräver mycket vatten och kemikalier i tillverkningen. Ris har också ett högre klimatavtryck än till exempel havre. När det gäller mjölkdrycker rekommenderar WWF att välja komjölksbaserade, svenska produkter om du kan, så bidrar du också till öppna landskap. För den som vill minska sin komjölkkonsumtion är havreprodukter odlade i Sverige ett bra alternativ, de har låg klimatpåverkan och skapar dessutom ett mervärde för havreproducenterna.
Svampprotein:
Varumärket Quorn framställs av svampproteinet mycoprotein och finns både som färs, filéer och bitar och i halvfabrikat som bullar, korv och burgare. Tidigare har klimatavtrycket för Quorn legat på ungefär samma nivå som kyckling, men de senaste åren har tillverkningsprocessen effektiviserats, och nu ligger snittet på 2,4 kilo koldioxid per kilo Quorn. Lägst klimatavtryck ger de Quorn-produkter som innehåller äggvita, medan de veganska varianterna är något sämre ur klimatsynpunkt, enligt Quorns miljöteam i England som mäter klimatavtrycket.
