Höga förväntningar
Förväntningarna på vad som ska åstadkommas under COP24 i polska Katowice i december är desto högre.
– Parisavtalet blev verklighet under COP21. I Polen, eller Paris 2,0 som jag kallar det, kommer vi att sätta ihop de olika bitarna, direktiven och riktlinjerna för att ramverket verkligen ska fungera, sade FN:s klimatchef Patricia Espinosa i en intervju förra året.
Fram till dess arbetar experter och tjänstemän febrilt med att utforma de tekniska detaljerna för regelverket, som alltså ska säkerställa att klimatmålen faktiskt uppnås. Konferensen som inleds i morgon är ett tillfälle att göra just det.
– Man kan väl säga att sådana här mellankonferenser inte alltid är så jätteroliga. Men de är väldigt viktiga, för reglerna måste vara klara på COP24 i höst. Det är många frågor kvar. Vissa är politiskt känsliga, även om det handlar om teknikaliteter, säger Adam Leckius, internationell koordinator på ungdomsorganisationen PUSH som kommer vara på plats under klimatförhandlingarna.
”EU ska vara progressivt”
Eva Svedling, statssekreterare hos klimatminister Isabella Lövin (Mp), håller med om att politik kommer att prägla mötet.
– Alla sitter ju där med sina prioriteringar trots att många av sakerna man går igenom är tekniska.
Sverige driver på för att EU ska ta en progressiv och ambitiös position i förhandlingarna, säger hon.
– Vi vill se ett robust och transparent system för hela avtalet, till exempel i hur man redovisar utsläppsstatistik och att man inför femåriga översynscykler.
Fortfarande är finansiering ett av de områden där länderna har svårast att komma överens. Men det finns även andra motsättningar, säger Adam Leckius.
– Stämningen har skiftat lite sedan Paris. Det har varit mer spänningar mellan utvecklingsländer och rika länder. En fråga som kommit upp igen är om alla länder ska ha samma regler och krav på rapportering, eller om det ska se olika ut.
Uppmaning i öppet brev
Runt 90 EU-parlamentariker har i ett öppet brev även uppmanat EU-kommissionen att göra gemensam sak med länder i det globala syd och kräva en policy för intressekonflikter i klimatförhandlingarna. De menar att oljebolag har oproportionerligt stort inflytande på förhandlingarna.
– Vi har inte tid att låta olje- kol- och gasföretagen försinka och försena åtgärder. EU tog på sig ledartröjan när Parisavtalet förhandlades fram. Nu behöver EU ta täten bland rika länder och se till att vi får stopp på intressekonflikter, säger EU-parlamentarikern Max Andersson (Mp).
Ytterligare en process som pågår under klimatförhandlingarna i år är något som kallas för ”talanoa-dialogen”. Tanken är att länder ska uppmuntra varandra att höja sina nationella klimat-ambitioner i stället för att peka finger mot varandra.
Dialog fick stöd
När Fiji förra året föreslog dialogen fick det ett starkt stöd bland andra länder, säger Eva Svedling.
– Men att Polen är ordförande för årets COP skapar oro över att det inte kommer få tillräckligt utrymme, med tanke på landets position i klimatfrågor, säger hon.
Polen har tidigare kritiserats för sitt fortsatta beroende av kolkraft, avskogning i känsliga områden och motstånd mot utsläppsbegränsningar.
– I stället för att drivas av entusiasm, låt oss drivas av ansvarstagande sunt förnuft, sade landets toppförhandlare på klimatområdet, Tomasz -Chruszczow, till Climate Home News i januari.
