Istället går vi mot ytterligare ett rekordår och Storbritanniens nationella vädertjänst Met Office förutspår att vi landar på en genomsnittlig koldioxidkoncentration på 411ppm (miljondelar), rapporterar The Guardian.
I dag ligger halterna på närmare 409 ppm, vilket redan är en bra bit över den nivå – 350 ppm – forskare anser att vi långsiktigt bör hålla oss under för att undvika farliga klimatförändringar.
– Att 2019 blir ett nytt rekordår är det ingen tvekan om. Så länge mänskligheten släpper ur mer koldioxid i atmosfären än vad som tas upp i mark, vegetation eller hav kommer halterna fortsätta att öka, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Ovanligt snabb ökning
Han delar Met Offices prognos om nya rekordnivåer men tillägger att det återstår att se om ökningen blir extra kraftig under 2019. Den brittiska prognosen tar utgångspunkt i att en ny El Niño kommer att drabba världen under året, vilket förstärker klimateffekterna och leder till att koldioxidhalterna ökar ovanligt snabbt.
I dagsläget har sannolikheten att en El Niño utvecklas graderats ner något jämfört med när Met Office gjorde sin prognos och bedöms nu vara ungefär 50 procent.
– Under de år då vi har väderfenomenet El Niño blir stora delar av Stilla havet varmare är normalt – särkilt i de tropiska delarna. Det har en stor påverkan inte bara på det området, utan i tropikerna överhuvudtaget. Temperatur och nederbörd ändras så att vi får områden som antingen är torrare eller blötare än normalt. I de torra regionerna kommer det inte växa lika bra som under ett vanligt år, vilket gör att vegetationen tar upp mindre koldioxid. Om det blir El Niño-förhållanden under 2019 kommer ökningen i atmosfären att bli större än den skulle ha varit annars, säger Erik Kjellström.
Varierar under året
Met Office förutspår en medelökning av koldioxidhalten, som normalt varierar under året, på 2,75 ppm i år. Därmed kan 2019 kvala in bland de år med högst genomsnittsökning sedan mätningarna började utföras vid Manua Loa-observatoriet på Hawaii år 1956. Bara 1998 och 2016, som var extra starka El Niño- år, har koldioxidhalten i atmosfären stigit i en snabbare takt, skriver The Guardian.
– Vi vet att de naturliga koldioxidsänkorna har sugit upp ungefär hälften av de utsläpp vi skapat fram till idag. Vi kan bara hoppas att den svacka vi förväntas se under 2019 blir tillfällig, för utan deras hjälp kommer alla förhoppningar om en säkrare klimatframtid förvandlas till stoft, säger professor Dave Reay vid University of Edinburgh, till tidningen.
Effekterna av ett allt varmare klimat kan vi se redan idag i form av extremvärme, kraftigare regnoväder och smältande glaciärer. Exakt hur 2019 års rekordhöga koldioxidhalter kommer att påverka vädret och temperaturen är emellertid svårt att förutse.
– Det är svårt att säga eftersom vädrets variationer skiljer sig från ett år till ett annat. Men det vi vet är att ju varmare det blir, desto mer ökar risken för flera av de intensiva väderhändelser vi har sett den senaste tiden, till exempel värmeböljor och torrperioder men också skyfall, säger Erik Kjellström.
Försvagade kolsänkor
Något som oroar klimatforskarna är att det idag finns tecken på att planetens naturliga koldioxidsänkor håller på att försvagas mer permanent på grund av mänsklig aktivitet. En omfattande markförstörelse och skogsskövling lyfts fram som bakomliggande orsaker. Observationer visar också att våra fortsatta utsläpp av växthusgaser håller på att rubba balansen i haven som därmed blir allt sämre på att lagra koldioxid.
– Vi talar här om en så kallad självförstärkande effekt, vilket kan leda till en ännu snabbare temperaturökning än den vi ser idag. Det finns flera sådana effekter i klimatsystemet som vi måste ta hänsyn till när vi räknar på olika scenarier, säger Erik Kjellström.
Vad krävs för att vända utvecklingen?
– För att koldioxidhalterna successivt ska börja minska krävs väldigt stora utsläppsminskningar och en omställning av vårt sätt att leva. Men istället ökar utsläppen. Fortsätter vi på samma bana är vi snart ute på okänt vatten. Det är flera miljoner år sedan vi hade såhär höga halter av koldioxid i atmosfären. Vi vet att det var varmare då men det finns också stora osäkerheter kring hur klimatet såg ut, säger Erik Kjellström.
