En av forskarna som medverkat i studien är Göran Possnert, professor emeritus på Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

– Trots att utsläppen späds ut med stora mängder havsvatten kan vi med den här metoden se att man faktiskt släppt ut reaktoruran på något sätt.

Göran Possnert är en av tolv forskare från Kina, Österrike och Danmark som samlat in och analyserat vatten- och sedimentprover från alla delar av Östersjön mellan 2011 och 2016.

Läcker i närområdet

Enligt forskargruppen är det mycket troligt att uranföroreningar på havsbotten kommer åtminstone delvis från avloppsvattnet eller deponerat avfall vid Studsvik-anläggningen. ”Det här är vår mest troliga kandidat", skriver forskarna i studien. Men under vilken tidsperiod som utsläppen har skett kan inte forskarna säga säkert.
Göran Possnert, som inte personligen gjort mätningarna, uttrycker sig lite mer försiktigt.

– Källan till utsläppen kan ligga på den svenska kusten eller någon annanstans. Tyvärr saknas det  grunddata över hur den svenska hanteringen har gått till på Studsvik.

Ett annat alternativ är att källan är olagligt dumpat kärnavfall från en ubåt. Atomdrivna ubåtar har också reaktorer som ger upphov till samma typ av uran 236. Oavsett varifrån utsläppen har sitt ursprung vill Göran Possnert understryka att det är ytterst små mängder kärnavfall.

– Det är så små koncentrationer att det är svåra att mäta och de avger inte någon strålning.

Inte koll på utsläppen

I Studsvik utanför Nyköping fanns tidigare forskningsreaktorer som varit igång sedan 1960-talet. Så sent som 2010 fick anläggningen kritik av Strålsäkerhetsmyndigheten som konstaterade att Studsvik inte hade koll på hur stora utsläppen av radioaktiva ämnen som runnit ut i Östersjön.

Studsviks reaktor stängdes ner 2005 och Vattenfall gick i mars 2020 ut med nyheten att rivningen av anläggningen varit lyckad. Men bestrålat kärnbränsle hanteras fortfarande i anläggningen.

Enligt Joakim Lundström, vd för Studsvik Nuclear AB, är de utsläpp som sker från Studsvik mycket små och långt under tillåtna värden.

– Även så nära som några tiotals meter från utsläppsledningarna är nivån i bottensediment mycket låga och som högst i nivå med den naturligt förekommande radioaktiviteten i proven.

Hur kommer det sig då att forskarna hittat relativt stora mängder kärnavfall utanför Studsvik?

– Som vi tolkar rapporten är källan till utsläppet inte tydligt fastställd och rapporten lyfter flera möjliga källor. Verksamhet som bedrivits av staten vid Studsvik och andra anläggningar under den tidiga kärnforskningen på 1900-talet kan vi inte uttala oss om.

Sven Ordéus är chef för Vattenfalls Nuclear Decommissioning och försäkrar att sedan 2011, då de tog över anläggningen, har det inte skett några utsläpp alls.

– Vårt bolag har inte heller haft något läckage till Östersjön och de vätskeutsläpp som skett har varit långt under gällande tillstånd.