I sitt invigningstal lovade Emmanuel Macron att han skulle jobba för internationella samarbeten i kampen mot klimatförändringar.
Han lovar bland annat en utfasning av kolet och en fördubbling av satsningarna på förnybar energi.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Han har också föreslagit handelssanktioner på EU-nivå mot länder som inte respekterar unionens miljöstandard, vilket exempelvis skulle kunna pressa Trump-administrationen att acceptera klimatmålen man kom överens om under klimatmötet COP21 i Paris 2015.
Innan valet lade Emmanuel Macron upp ett videoklipp på internet där han bjöd in amerikanska klimatforskare som riskerade svårigheter under Donald Trump till Frankrike i stället. Han sa att han inte tvekade gällande klimatförändringarna och trodde att de skulle trivas i Frankrike som ”gillar innovation och innovativa människor”.
Inte så innovativt
Men i hans program är miljösatsningarna inte särskilt innovativa. De flesta förslag handlar om att upprätthålla redan existerande lagar och satsningar ärvda från Hollande-regeringen – att befria Frankrike från fossila bränslen genom att stänga landets fyra kolkraftverk är till exempel beslutat sedan 2015.
När Emmanuel Macron utsåg Nicolas Hulot till klimatminister med ansvar för övergången till hållbar energi sågs det som ett tecken på att han ändå ville gå längre. Nicolas Hulot är före detta journalist och miljöaktivist som blivit erbjuden ekologiminsterposter i de två tidigare regeringarna men tackat nej med argumentet att de inte var påverkansbara. Före valets andra omgång stöttade han vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon men sa om Emmanuel Macron att han i alla fall kunde vara möjlig att påverka. Hulot har kärnkraftsmotstånd och bekämpningsmedel som huvudfrågor men har också varit tydlig med en direkt antikapitalistisk hållning eftersom han menar att ”modellen inte är hållbar”.
Kopplingar till kärnkraft
Den positionen ställs mot den av Emmanuel Macron utsedda premiärministern, högerpolitikern Edouard Philippe. Han är inte bara Nicolas Hulots ideologiska motståndare i frågan om kapitalismen i stort han har också varit kommunikationsansvarig på det franska kärnkraftsbolaget Areva. 2015 drev Hollande-regeringen igenom en lag om en 25-procentig minskning av kärnkraftberoendet och Edouard Philippe röstade emot lagen då.
Miljön var aldrig en huvudfråga för Emmanuel Macron under presidentvalskampanjen. Hans taktik var att ge alla lite av vad de vill ha utan att verkligen stöta sig med någon. För denna ”svajighet” möter han nu kritik från miljörörelsen.
Miljörörelsen stödde vänstern
Lucile Dufour från det franska nätverket för klimatet (RAC) sa under ett klimatmöte i Bonn efter valet att ”Emmanuel Macrons vinst ännu inte kan betraktas som en vinst för klimatet” Hon menar att han inte kommer att sakta ned Frankrikes väg mot att nå klimatmålen men inte heller påskynda övergången till förnybar energi om inte andra länder eller civilsamhället sätter press på honom.
För att säkert kunna driva igenom den politik han förutsatt sig behöver Emmanuel Macrons parti La république en Marche vinna en majoritet i parlamentsvalet i juni. Den gröna rörelsen föredrog i stort vänsterkandidaterna i presidentvalets första omgång. Såväl vänstern, högern och extremhögern satsar på att utmana Emmanuel Macron i juni.
Genom att utse Nicolas Hulot till en toppministerpost försöker Macron locka över de gröna väljarna och det kan vara positivt i längden, säger Laurence Tubiana, drivande bakom Parisavtalet till Radio inter.
