BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Fuskpäls tillverkas vanligen av syntetiska textilier som nylon, akryl och polyester som i sin tur utvinns ur råolja – en icke förnybar produkt med stor klimatpåverkan. De syntetiska textilfibrerna utvinns på kemisk väg och liksom plast, som de i praktiken kan jämställas med, bryts de ner extremt långsamt i naturen. Akryl, som är det vanligaste materialet i fuskpäls, har enligt en EU-rapport den värsta miljöpåverkan av alla textilfibrer.

Alla kläder av syntet släpper dessutom ifrån sig mikroplast när de tvättas, fibrer som hamnar i gödselslam eller passerar reningsverken för vidare färd ut i sjöar och vattendrag.

Vartefter kritiken mot syntetmaterial ökat framhåller pälsindustrin allt oftare päls som det naturliga alternativet, men det behöver inte betyda att produktionen är miljövänlig.

– Även äkta päls är resurskrävande att ta fram, och skinnen genomgår generellt många beredningsprocesser som kan vara mycket miljöbelastande, som exempelvis kromgarvning och färgning, säger Erik Bresky, vd för Science Park i Borås, där det bedrivs en hel del forskning på hållbara textilmaterial.

Komplex produktion

Konventionell textilframställning är också kemikalieintensiv och vatten- och energikrävande. Det gäller både konstfibrer och olika naturmaterial som kan belasta miljön på olika sätt, framhåller Ebba Magnusson, produktansvarig på Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval,

– Akryl kan vara extra problematisk eftersom det används mycket lösningsmedel vid framställningen. Samtidigt är konventionellt odlad bomull hårt besprutad och extremt vattenkrävande – men nedbrytbar. Textilproduktion är komplext, det är därför vi försöker underlätta för konsumenterna genom miljömärkning, säger Ebba Magnusson.

Hon gör egentligen ingen skillnad på fuskpäls och en vanlig syntetjacka – ur miljösynpunkt.

– Utom att fuskpäls troligen släpper ifrån sig mer mikroplast. Å andra sidan kanske den inte tvättas lika ofta, säger hon.

En syntetjacka eller fuskpäls skulle, trots mikroplastutsläppen, kunna leva upp till kraven för Bra Miljöval – förutsatt att plagget är tillverkat av återanvänt syntetmaterial och inte behandlats med miljö- och hälsofarliga ämnen.

– Däremot miljömärker vi inte rena läder- och pälsprodukter. Mindre detaljer på ett plagg får vara av skinn, om skinnet är en restprodukt från livsmedelsproduktionen, säger hon.

Second hand bäst för miljön

Många som väljer bort päls gör det av omsorg om djuren. Ur strikt miljöperspektiv innebär produktionen av både riktig päls och fuskpäls en belastning på miljön. Miljömärkta textilier garanterar att belastningen är liten.

– Vi har inga fuskpälsprodukter som är märkta med Bra Miljöval, och jag känner inte till att Svanen eller annan miljömärkning har det heller, säger Ebba Magnusson.

Den miljömedvetne som vill klä sig i äkta päls – eller fuskpäls – gör bäst i att köpa en på second hand.

– Ju längre ett plagg kan användas desto mer resurser sparas. Även fuskpäls kan vara bra, om plagget används länge och kan återvinnas, säger Erik Bresky.