Samtidigt orsakar försvarets övningar runt om i landet skador på skog, mark och sjöar. Vid Vättern, Sveriges näst största sjö och en viktig dricksvattentäkt för omkring 280 000 personer, har försvaret i dag tillstånd för 30 skjutdagar och 69 000 skott om året. 

– Människorna som bor runt Vättern är helt förtvivlade över att det får fortgå. Det är en av Sveriges viktigaste vattentäkter som förgiftas av bly från kulor, säger Kajsa Sörman, projektledare på Svenska freds.

Enligt försvarets egen redovisning genererar varje anställd per år drygt 0,1 ton farligt avfall. Siffran har minskat något de senaste åren.

Men trots att miljöhoten och problem med vattenförsörjning är en av de största säkerhetspolitiska riskerna i dag är det inte där pengarna läggs. Under 2018 lade regeringen fem gånger så mycket pengar på försvaret som på miljö- och klimatfrågor i budgeten. Och i övergångsregeringens budgetproposition fick försvaret ett tillskott på 3,9 miljarder kronor samtidigt som budgeten till miljö- och klimatfrågor skars ned med 2 miljarder. 
 

Det är en felprioritering anser Kajsa Sörman och säger att hot som klimatförändringarna, fattigdom och hunger behöver tas på största allvar.

– Det största hotet vi står inför i dag, globalt och mänskligt, går inte att möta med militära medel. Det handlar om att vi lever på sätt som förstör vår miljö och klimatet. Men eftersom vi har en otroligt stark tradition av militarism och en stark upplevelse att det största hotet är militärt och kommer från en annan stat, så missar vi att möta det hot som är kopplade till mänsklig säkerhet så som klimatförändringar, fattigdom och hunger. Det innebär att vi spenderar våra resurser på fel sätt, säger hon.

Miljöpåverkan hemlighålls

Exakt hur stor miljöpåverkan försvaret står för är dock svårt att veta. Myndigheten har gjort en miljöutredning som uppdaterades senast 2017, men den klassas som internt arbetsmaterial och ingen utomstående får ta del av den. 

Gabriella Irsten, politisk handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, tycker att det är problematiskt.

– Man kan förstå att mycket måste vara hemligt. Men försvaret gömmer sig ofta i att de inte kan ge någon information och inte kan förklara vad de gör. Men i en demokrati måste vi som medborgare ha viss insyn i alla myndigheters aktiviteter för att  kunna försäkra oss om att de gör det de ska göra, säger hon.

Gabriella Irsten säger också att militärövningarna runt Vättern inte går ihop med de globala målen i Agenda 2030. 

– Vi ser att militärövningarna strider mot flera av målen. Ett mål handlar om att ekosystem och att den ekologiska mångfalden ska skydda sötvattensområden. Hur jobbar man med det i en en av Sveriges största råvattentäkter? säger hon. 

Försvarsmaktens hållbarhetssektion skriver i ett mejl till Dagens ETC att all verksamhet som bedrivs av myndigheten tillståndsprövas enligt miljöbalken och kontrolleras av tillsynsmyndigheten Försvarsinspektören för hälsa och miljö. 

Förändrad syn

Internationella förbundet för fred och frihet jobbar i första hand med jämställdhetsfrågor gentemot försvaret. Gabriella Irsten tycker att det finns paralleller mellan hur försvaret ser på miljö och jämställdhet och hon tycker att synen måste förändras.

– Det behövs en omstrukturering och det har inte gjorts i den mån som det borde. Om man nu ska ha ett försvar så måste det vara ett försvar som är anpassat till det samhälle vi har i dag. Det läggs resurser på bland annat att rekrytera kvinnor, men jämställdhet uppnås inte genom att endast lägga till kvinnor i rådande strukturer. Värderingar och normer måste också ifrågasättas och aktivt förändras om försvaret ska vara en säker arbetsplats för alla människor, säger hon.

– Om andra myndigheter hade gjort som förvaret och inte jobbat med miljö och jämställdhet på ett mer genomgående och transparent sätt så hade det aldrig accepterats. Det hade blivit ramaskri, säger hon.