Genom att bryta mot det ingångna europeiska marknadsavtalet hotar nio av EU:s grannländer konkurrensen på energimarknaden, enligt rapportförfattarna.
Sammantaget betalar Albanien, Bosnien, Hercegovina, Georgien, Nordmakedonien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Serbien och Ukraina omkring 2,4 miljarder euro om året – motsvarande nästan 25 miljarder kronor – i stöd till kolenergi.
”I och med subventioneringen av kol bortser avtalsparterna i The Energy Community från EU:s riktlinjer för att fasa ut fossila bränslen”, konstateras det i rapporten.
Politiskt kontroversiellt
En av orsakerna till att kolindustrin fortsätter att få stora subventioner är, enligt att rapporten, att kolbolagen skulle drabbas av stora ekonomiska förluster om utsläppen istället skulle avgiftsbeläggas. Samtidigt finns en oro över att elpriset går upp – något som gör det politiskt kontroversiellt att ta bort subventionerna.
Rapporten visar att kolsubventionerna gör det svårt för länderna att nå EU:s mål om minskade utsläpp. Dessutom går länder som inte avgiftsbelägger utsläpp miste om ett bidrag till statskassan som kan möjliggöra skiftet till förnybara energikällor.
Runt 46 miljoner ton koldioxid produceras årligen i Ukraina och sammantaget är utsläppen i Västra Balkan ungefär lika stora. Baserat på EU:s nuvarande utsläppspris – 20 euro per ton koldioxid – skulle kolindustrins avgift landa på cirka en miljard kronor om året i Ukraina och ungefär densamma i Västra Balkans länder.
”Banbrytande” avslöjande
Medlemmar i The Energy Community förväntas följa EU:s regler men möjligheterna till sanktioner är begränsade.
– Hopp om medlemskap i EU är det viktigaste incitamentet, särskilt i Serbien och Montenegro, säger Pippa Gallop från det internationella nätverket CEE Bankwatch som samlar gräsrotsorganisationer, miljörörelser och människorättsrörelser, till Climate Home News.
Hon anser att rapportens avslöjande är ”banbrytande”.
– Vi hoppas att det kommer att sätta tryck på EU-kommissionen att ta den här frågan på allvar.