Via sitt investmentbolag äger och dominerar han stora delar av industrin. Han är uppkomlingen som byggt ett affärsimperium, är god för 39 miljarder kronor och bor i ett palats i Djursholm. Där högg han olovligen ner ett antal uråldriga ekar och byggde sin Villa Ekudden på 1 600 kvadratmeter med pool och pälskyl. År 2017 tjänade Fredrik Lundberg 490 miljoner kronor i förvärvs- och kapitalinkomster, alltså nästan en halv miljard under ett år.

Ska ta miljöhänsyn

Med ägande kommer också ett samhällsansvar. I årsredovisning skriver Lundbergföretagen att investeringarna görs ”med hänsyn till dess långsiktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan”. Men bolaget äger, via sitt holdingbolag, den största aktieposten i ståltillverkaren SSAB. Det gör Fredrik Lundberg till landets största utsläppare av koldioxid. SSAB:s fyra anläggningar släppte ut tre miljoner ton koldioxid under 2017. Det motsvarar 1,5 miljoner personbilar under ett helt år. Bolaget har toppat utsläppslistan de senaste fem åren. Men detta vill Fredrik Lundberg inte tala om.

– För frågor om våra portföljbolags verksamhet hänvisar vi till respektive bolag, säger Claes Boustedt, vice vd för Lundbergföretagen.

Jättarna släpper ut mer

Alla bolag har uttalat nollvisioner ändå har industrins tio största utsläppare ökat sitt klimatavtryck under 2017 jämfört med föregående år, visar Dagens ETC:s granskning. Industrierna som toppar utsläppslistan är samtidigt gigantiska vinstmaskiner – det är uppenbarligen billigt att släppa ut koldioxid. SSAB, som släpper ut mest, gjorde en vinst före skatt på 7,6 miljarder kronor förra året (EBITDA). Bolaget investerar nu i en pilotanläggning för fossilfritt stål som byggs tillsammans med Vattenfall och LKAB.

Tvåa på utsläppslistan är Cementa vars vinst blev 557 miljoner. Överskottet går till den tyske cementkungen Ludwig Merckle som är majoritetsägare i megakoncernen Heidelberg cement. Han är en av Tysklands absolut rikaste män, god för 43 miljarder kronor enligt Forbes.

Cementindustrin är världens tredje största källa till koldioxidutsläpp. För fem år sedan uttalade Cementa en nollvision år 2030 men sedan dess har utsläppen ökat och bolagets tre fabriker släppte ut 2,2 miljoner ton koldioxid förra året.

– Utsläppen per producerat ton cement har minskat. Men de totala utsläppen har ökat i och med att produktionen gått upp under högkonjunktur. Vår stora klimatutmaning ligger i att vi behöver få lösningar på plats för att fånga in koldioxiden från våra processer, ta hand om den och lagra den på ett säkert sätt, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

Ni har gjort 2,5 miljarder kronor i vinst före skatt de senaste fem åren. Hur mycket har ni satsat på klimatomställning?

– Vi har under de senaste 20 åren investerat ungefär en 1 miljard på omställning. Det är olika investeringsprojekt för att fasa in alternativa bränslen istället för kol, energieffektiviseringar och utveckling av nya produkter, säger Karin Comstedt Webb.

Medaljer från kungen

Trea på utsläppslistan, strax under Cementa, finns drivmedelstillverkaren Preem. Bolaget är en av de stora vinnarna när stål-landet Sverige blivit en oljenation. De senaste tio åren har en av våra största exportvaror varit raffinerade oljeprodukter. Nu flödar kapitalet, och utsläppen, inte bara från Kirunas gruvor utan även från västkusten. Där har drivmedelsjätten Preem sina två raffinaderier och bolaget gjorde förra året en vinst före skatt på 4,9 miljarder kronor. Bakom den gulliga björnen på bensinmackarna döljer sig en saudisk oljeshejk som sitter fängslad i Riyadh.

Hans namn är Mohammed Al-Amoudi och han äger ett multinationellt bolag som förser Starbucks med kaffe, gräver guld i Etiopien och borrar efter olja i Guinea Bissau. Men han har alltid investerat stort här i Sverige och för det har han vid två tillfällen belönats med medaljer från kungen. Shejken brukar ses cruisa runt på Nordsjön med sin 34 meter långa lyxyacht ”Queen of Sheba” och han äger fastigheter i Stockholms innerstad. Men kronjuvelen i shejkens affärsimperium är Preem med raffinaderier i Göteborg och i Lysekil, som invigdes av dåvarande statsminister Göran Persson i maj 2006.

Förlorat tillstånd

Kanske ser vi nu början på slutet för shejkens framgångsaga. Mohammed Al-Amoudis bolag har förlorat tillståndet i Etiopien eftersom guldbrytningen förorenat grundvattnet och förstört hälsan för lokalbefolkningen. Hans älskade lyxyacht är till salu för 50 miljoner kronor. Sedan ett år tillbaka sitter Mohammed Al-Amoudi i husarrest efter att han, tillsammans med flera andra affärsmän och saudiska prinsar, anklagats för korruption. Enligt källor till The Guardian är det en maktkupp orkestrerad av den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman. Men samtidigt som oljeshejken sitter inlåst fortsätter Preems anläggningar att spruta ur sig pengar. På fem år har raffinaderierna gjort vinster på sammanlagt 13,8 miljarder kronor. Sedan invigningsdagen 2006 då statsministern klippte band har anläggningen släppt ut 18 miljoner ton CO2. De två raffinaderierna har ett större klimatavtryck än hela stadens Malmös ekonomi, inklusive alla utsläpp från malmöborna, företagen, biltrafiken, hela kommunapparaten och näringslivet.

Vill lagra koldioxid

Preem vill gärna framställa sig som grönt bolag men verksamheten går till största del ut på att raffinera och exportera rysk råolja. Produktionen av biodrivmedel utgör än så länge bara två procent.

– Jag ser ingen inneboende konflikt mellan att vara en del av omställningen och samtidigt verka i en bransch som är en del av problemet. Samhället har en efterfrågan på flytande drivmedel som idag mestadels kommer från fossila råvaror. Vi omvandlar råolja 20 procent mer effektiv jämfört importerade bränslen, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.

Av Preems operativa vinst på 9,1 miljarder de senaste fem åren har drygt en miljard investerats i grön omställning, uppger Preem.

– Vi projekterar nu en ny biodrivemedelsanläggnning som kommer täcka 20 procent av Sveriges totala drivmedelsbehov som blir klar 2022.

Både Preem och Cementa vill också minska utsläppen genom koldioxidlagring, så kallad CCS.

Enligt hållbarhetschef Karin Comstedt Webb har Cementa undersökt olika tekniska lösningar.

– Bland annat tittar vi på koldioxidlagring i Nordsjön. Men det är på planeringsstadiet. Vi har inte börjat med några fysiska byggen.

Men ännu existerar det ingen storskalig koldioxid-
lagring i Sverige. Och den anläggning som finns i Norge har fått skarp kritik från bland andra Truls Gulowsen, ord-förande i Greenpeace Norge. Han har i tidigare intervjuer med Dagens ETC varnat för att CCS-tekniken än så länge mest handlar om så kallad green washing.

– Det finns inget sätt att mäta om den koldioxid man skickat ner verkligen stannar där. Vi vet inte om den bubblat upp genom världshavet. Det är ju ett gigantiskt science fiction-projekt och det enda det lett till är fortsatt fossil produktion, säger Truls Gulowsen.

Fotnot: Dagens ETC har sökt SSAB:s ledning för en kommentar.