– Det är jättebekymmersamt och på tvärs mot allt vad forskarna säger om vad vi behöver göra för att undvika katastrofala klimatförändringar, säger David Kihlberg, avdelningschef vid Naturskyddsföreningen.

Att utvecklingen är bekymmersam är inte detsamma som att den är oväntad. Enligt David Kihlberg helt enkelt därför att flyget inte är i närheten av att betala sina klimatkostnader, bland annat via de subventioner som näringen ges.

– Samtidigt vet vi hur svårt det är att resa med tåg inom Europa. Så det är klart att folk väljer flyget. Det måste bli bättre samordning och gemensamma biljettsystem i stället för nedlagda tåglinjer. Om det blir lättare att åka tåg och en bättre prissättning av flyget skulle vi kunna bryta trenden, säger han.

”Ger mest för pengarna”

Samtidigt som det totala flygandet inom EU går upp visar en ny studie från Chalmers att utsläppen för svenska invånares flygresande motsvarade 10 miljoner ton koldioxid under 2017, vilket är ungefär lika mycket som från personbilstrafiken under ett år. På knappt 30 år har utsläppen från svenskarnas flygresor ökat med 47 procent, enligt rapporten.

Maja Rosén är initiativtagare till Facebooksidan ”Vi håller oss på jorden”, där svenska folket uppmanas att ta ett kollektivt ansvar för att minska vårt flygande genom kampanjen ”Flygfritt 2019”. Hon tycker det är katastrofalt att flygresandet ökar.

– Samtidigt är jag inte särskilt förvånad. Många har inte förstått hur allvarlig och akut klimatkrisen är, eller hur skadligt flygandet är för klimatet. Jag tror alltså inte det beror på att folk bara struntar i det, utan att det saknas en allmän insikt i klimatfrågan. Många tittar på hur andra gör och jämför sig kanske med de som flyger mest och tänker då är det inte så farligt om jag flyger då och då.

Stort politiskt ansvar

Hon tycker att politikerna har ett stort ansvar och att en stor del av budskapen i flygdebatten varit vilseledande.

– När vi inför valet gjorde en undersökning om partierna tycker att flygresandet ska minska svarade ungefär hälften att ”nej det ska vi inte göra, vi ska satsa på grön teknik”. Det är fruktansvärt oansvarigt av politiker att gå ut och säga något som går tvärtemot vad forskarna säger. Många har nog en väldigt stark tro på att politikerna har koll på läget och därför är det inte så konstigt att folk väljer att lyssna till dem.

Maja Rosén tror att många skulle vara beredda att tänka om och göra stora livsstilsförändringar om de fick bättre stöd från samhället och politikerna.

– Politikerna måste börja behandla klimatkrisen som en kris och förmedla att vi befinner oss i ett akut läge. Säga att det kommer krävas styrande skatter och stora livsstilsförändringar, men att vi kommer att klara det tillsammans och att det i slutändan leder till en bättre värld.

Utsläpp kan växa rekordartat

Eurostats och Chalmers siffror kommer samma vecka som både Internationella energirådet IEA och Global Carbon Project meddelar att världens utsläpp av koldioxid är på väg åt helt fel sett ur ett klimatperspektiv.

Även om det handlar om preliminära siffror tyder allt på att de globala utsläppen kommer att växa med rekordhöga 37,1 miljarder ton koldioxid 2018. Det innebär en ökning med 2,7 procent sedan föregående år, som i sin tur såg en ökning med 1,6 procent jämfört med 2016.

Den som letar klimatdystra exempel hittar snabbt sådana. I USA fortsätter de senaste årens trend med ökande utsläpp, vilka i år väntas landa på 2,5 procent. Bakgrunden är främst ett växande väderrelaterat behov av energi för både uppvärmning och nedkylning, men också på grund av lägre oljepriser som pumpat upp oljeförbrukningen.

Inte oväntat är ökningen ännu större i de växande ekonomierna Indien och i Kina, med 6,3 respektive 4,7 procent större utsläpp.

Och trots EU:s stora ansträngningar är minskningen i utsläpp här inte större än 0,7 procent.

– Det är otroligt deppigt med IEA:s siffror. Och flyget är ju en av de sektorer där utvecklingen går åt fel håll. Vilket också undergräver retoriken från branschen som alltid pratar om nya gröna drivmedel och annat. Branschen har länge vetat att den måste minska sina utsläpp. Vi behöver tuffare styrmedel, säger David Kihlberg.

Användningen av kol minskar

Ljusglimtar då? Jo, sådana finns. Världens användning av kol har stadigt sjunkit sedan 2013. Globalt handlar det om en minskning med en procent per år. Regionalt ser det annorlunda ut.

I Kanada och USA har kolanvändningen tappat 40 procent sedan 2005, i Storbritannien kan kolet komma att helt fasas ut år 2025 och inom EU kan förnybar energi gå om kolet redan inom tre år.

Problemet är de växande ekonomierna, där efterfrågan på energi driver upp användningen av kolet. I östra Asien och i Latinamerika har användningen vuxit med tre procent per år det senaste decenniet och i Indien ligger ökningen på fem procent de senaste åren.