Det var nyligen som The Guardian publicerade en omfattande kartläggning av hur mycket koldioxid olika företag släppt sedan 1965. Totalt handlar det om nästan 500 miljarder ton för bara 20 företag, motsvarande ungefär 10 000 år av Sveriges totala utsläpp.

Det rör sig om bolag som saudiska Aramco, amerikanska Chevron och ryska Gazprom.

Tusentals kronor per svensk

Idag har de svenska AP-fonderna valt att lägga nästan 15 miljarder kronor i dessa 20 bolag, visar Dagens ETC:s genomgång. Och i praktiken är det färre att välja på, eftersom många av dem är statliga och inte ens kan handlas.

Bara för Sjunde AP-fonden handlar det om 7,4 miljarder kronor med Chevron, BP och Total som största innehav. Alltså tusentals kronor per sparare.

Här ser du grafik i större format.

Källa: Halvårsrapporterna från samtliga AP-fonder (30/6 2019). Sammanräkningen visar både aktieinnehav och obligationer. Sjätte AP-fonden ej medtagen på grund av bara onoterade.

”Ansvarsfull förvaltning”

Dagens ETC har tidigare granskat AP-fondernas investeringar. Men nytt är att buffertfonderna – Första till Fjärde, för Sjunde sker en separat process – sedan 1 januari 2019 följer ett nytt regelverk som lägger mer fokus på ansvarsfullt ägande, med högre ambitionsnivå vad gäller hållbarhet.

– Vi sätter ramarna och de är nu extremt tydliga. Det är en föredömlig och ansvarsfull förvaltning som gäller, sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) när regeringen lagt sitt förslag.

Budskapet tycks inte ha gått fram.

Sett till rapporterna för första halvåret så anser till exempel Första AP-fonden att det är ansvarsfullt att ha 346 miljoner kronor i brasilianska oljebolaget Petrobras, medan Andra AP-fonden placerar 50 miljoner i australisk-brittiska kolbrytaren BHP Billiton, Tredje AP-fonden 1 072 miljoner i nederländska Royal Dutch Shell och Fjärde AP-fonden 857 miljoner i amerikanska ExxonMobil.

Greenpeace kräver fossilförbud

Rolf Lindahl, Greenpeace, som länge verkat för att AP-fonderna ska göra sig av med fossila bolag:

– Att våra statliga pensionsfonder fortsätter att investera i de värsta utsläpparna som bidrar mest till klimatkrisen, visar att de nya reglerna uppenbarligen inte har fått den effekt som man hade förväntat sig eller hoppats på. Fonderna bör omgående se över sina investeringsstrategier och sätta en tidsplan. Om vi inte ser en förändring är den enda slutsatsen att reglerna behöver skärpas. Då har de uppenbarligen inte fått effekt.

Nya regelverket lyfter ändå hållbarhet. Hur är det här möjligt?

– För mycket lämnas åt fonderna. Vi behöver tydlighet, med ett förbud vad gäller investeringar som bidrar till klimatkrisen.

Men nya regelverket trycker ändå på hållbart.

– Det var ett litet steg framåt, men inte alls vad vi behöver med tydlighet, med ett förbud mot investeringar som bidrar till klimatkrisen.

AP-fonderna hävdar själva att de som ägare agerar för omställning, genom påverkan gentemot bolagen. Hur går det?

– Jag tror nog att man nog kan påverka företagen, men bara på marginalen, och det behöver vi nu är systemförändringar. Då har vissa av dessa bolag inte ens plats överhuvudtaget. Deras verksamhet måste upphöra. Det är fåfängt om AP-fonderna och andra tänker att man ska få dem att förändra sin huvudsakliga verksamhet.

Samtidigt släpps rapporter som visar hur riskabla och kortsiktiga investeringar i fossila branscher faktiskt är. Hur rimmar det med kravet att AP-fonderna ska ge ”hög avkastning”?

– Det finns en tröghet i finansbranschen. Man vill inte vara först utan istället springa med så länge som möjligt, för att sedan hoppa av strax före stupet. Konsekvensen blir att vi har myndigheter som bidrar till de klimateffekter vi redan känner av.