Nyligen släpptes den årliga rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten från Sveriges lantbruksuniversitet,  SLU. Den visar att 41 procent av de svenska fiskbestånden utnyttjades ohållbart 2017.

Antalet fiskbestånd som fiskades för hårt ökade också från 23 år 2016 till 27 året efter. Särskilt illa ställt är det för torsken. 

I juli 2019 stängde EU-kommissionen av torskfisket som en akutåtgärd under ett halvår. I oktober förlängdes stoppet över 2020, med undantag för småskaligt fiske längs med kusterna.

– Situationen för torsken i Östersjön är katastrofal. Den behöver en frist på flera år för att återhämta sig. Historiskt har länderna försökt höja de nationella kvoterna, säger Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor på miljöorganisationen Världsnaturfonden, WWF, till Dagens ETC.

Även Sverige har velat se högre kvoter, om än mer i linje med vad bestånden enligt vetenskapen kan tåla.

– Samtidigt behövs fler åtgärder än fiskestopp och man behöver se till helheten. Det är många fler fiskarter, som strömming och plattfisk, som behöver ses över.

Henrik Österblom, forskare och vetenskaplig chef på Stockholm Resilience Centre, säger till tidningen Extrakt att vi inte har tillräcklig vetenskaplig förståelse för Östersjön. 

– Det är ett innanhav som påverkas av olika faktorer: förändringar i vattnets salt- och syrehalter, klimatförändringar, övergödning, gifter och främmande arter – alla problem på ett ställe. Det gör det svårare att ringa in en enskild orsak till problemen och hur det kan hanteras. Allt hänger ihop med allt och fiskeriförvaltningen har inte mandat att styra över alla dessa faktorer.
 
Båda forskarna anser att Sverige inte bedriver ett hållbart fiske, och att samtliga länder runt Östersjön borde gå samman och arbeta för innanhavets återhämtning.

– Varje enskilt land kan bara besluta om åtgärder för egna vatten. Därför är det viktigt att EU-kommissionen tar bindande beslut för alla länder.

Det finns några positiva exempel på länder som lyckats vända en negativ utveckling, genom att ta hänsyn till ekosystemens begränsningar och inte likt Sverige och de flesta andra länder, bara se fisken som en inkomstkälla. 

Bland annat Nordamerika, men också vårt grannland Norge, där man bland annat tagit bort subventionerna till fisket.

I Sverige och Europa subventioneras fisket, vilket innebär att vi enligt reglerna kan fånga mer fisk än vad som finns i vattnet.