I Wales har de styrande satt ned foten och krävt att projekt som ökar trafiken ska klimatgranskas före godkännande. I Sverige halkar politiken istället efter och nyligen gavs grönt ljus till ytterligare en motorväg.
– Klimatmålet är relevant vid prövningen av varje vägplan, säger Jonas Ebbesson, en av Sveriges främsta experter på miljörätt.
Klimatmålen är tydliga. Biltrafiken står för en stor del av våra utsläpp av växthusgaser och måste minska. Ändå byggs det motorvägar för fullt runt om i Sverige.
Ett av de senaste exemplen är Tvärförbindelse Södertörn, som regeringen gav grönt ljus till förra veckan genom att utlova full finansiering. Motorvägens byggstart är beräknad till 2023 och när den år 2045 står färdig ska ska den på sina ställen klara att bära uppåt 75 000 bilar per dygn, att jämföra med dagens kapacitet på 8 000 bilar.
Lag om framtida välmående
Samtidigt finns det de politiker som går en annan väg. Som Wales. För ett år sedan beslöt den socialdemokratiska regeringen där att stoppa alla nya vägprojekt för att istället investera i kollektivtrafik, cykel- och gångstråk samt underhåll av det befintliga vägnätet. Syftet var och är att minska biltrafikens påverkan på klimatet.
– Wales är ju en region som kommer att drabbas hårt av översvämningar så de har ju en egen motivation att minska trafiken och utsläppen, säger Joanna Dickinson, handläggare på Klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket, och lägger till att stoppet kunnat genomföras tacka vare en lag som heter Well-being of future generations act (på svenska ungefär ”lagen om framtida generationers välmående”, red:s anm.).
Lagen slår fast att politiska beslut som tas måste kunna inordnas under sju olika mål för medborgarnas välmående, bland dessa ekologisk uthållighet och globalt ansvarstagande.
– Wales stoppar inte motorvägsbyggen för all framtid. Det de gör är en översyn av de behov som planerade motorvägar tillgodoser och om inte tillgänglighet kan tillhandahållas på andra sätt, till exempel genom att satsa på kollektivtrafik eller genom att gamla vägar rustas upp, säger Joanna Dickinson.
”Trafikarbetet måste minska”
Frågan är om Sverige skulle kunna använda sin klimatlagstiftning till att göra något liknande. Argument saknas inte. Till exempel har riksdagen slagit fast att utsläppen från inrikes transporter måste minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. För en månad sedan presenterades också Klimaträttsutredningen. En av slutsatserna i den är att en omställning till elbilar inte kommer att räcka för att stoppa utsläppen av koldioxid och att Trafikverket därför bör arbeta för att minska flyg- och biltrafik och för att se till att fler åker tåg, cyklar eller promenerar.
Apropå Tvärförbindelse Södertörn skriver Naturvårdsverket i ett yttrande till Trafikverket att det inte kommer att ”räcka med effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel för att nå de nationella klimatmålen. Biltrafikarbetet behöver också minska.” Och så lägger de till att tvärförbindelsens inriktning på biltrafik riskerar att motverka målet om minskad sådan, något som också Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund varnar för.
– Det är en dålig satsning. Särskilt i storstäder finns stora möjligheter att få fler att byta bil mot kollektivtrafik och cykel. Men satsar man istället på mer plats för bilar så riskerar biltrafiken att öka, vilket gör det svårare att nå klimatmålen och de klimatvänligaste transporterna knuffas bort. Nya motorvägar skapar också problem med luftföroreningar och buller som skadar människors hälsa, säger han.
Fokus på samlad politik
Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på miljörätt, går den svenska klimatlagen inte att använda på samma sätt som den walesiska lagen om framtida generationers välmående.
– I Sverige skulle man inte använda klimatlagen för en konkret prövning av ett vägbygge eftersom den är inriktad på den samlade klimatpolitiken – som naturligtvis också rymmer transportpolitik och vägbyggen. Det beror inte på att den svenska lagen skulle vara svagare än den walesiska, utan på att de har lite olika syften och utformningar. Däremot är klimatmålet relevant vid prövningen av varje vägplan, säger han.
Detta har inte gjorts i fallet Tvärförbindelse Södertörn. Naturvårdsverket försökte förra året förmå regeringen att göra en så kallad tillåtighetsprövning av projektet, men uppmaningen mötte kalla handen med hänvisning till att den nya motorvägen kommer att förläggas till samma sträckning där väg 259 går idag.
Dagens ETC har sökt både infrastrukturminister Tomas Eneroth och Trafikverket för kommentar.