– Många gånger när vi odlar försöker vi pressa fram saker som inte är optimala för våra breddgrader, växter som aubergine, paprika eller tomat, vilka är väldigt värmekrävande och har en lång utvecklingstid. Vi kan ju odla dem här i Sverige, men säsongen för dem är väldigt kort. Vill vi förlänga vår skördesäsong måste vi anpassa oss till våra breddgrader, och det finns ett helt batteri av grönsaker som passar bra att odla när det är kyligt ute, säger Sara Bäckmo.
Hur bör vi tänka då?
– Om gemene man kunde lära sig att den odlingsyta som står tom under större delen av året skulle kunna fördubbla vår totala skörd, det kanske inte skulle ändra det globala klimatet, men åtminstone vårt mind set, så att vi började tänka på vad vi stoppar i oss och vart det kommer ifrån.
Men är det inte väldigt svårt det här med vinterodling?
– Det där är tyvärr en väldigt vanlig föreställning, att det skulle vara så otroligt komplicerat och svårt, men så är det inte! Man behöver inte beställa några jättesällsynta frösorter från något förvar ute på Svalbard. Det handlar bara om att så vid rätt tidpunkt, att välja rätt grönsak och rätt växtplats, svårare än så är det inte. Med det sagt – du kan inte odla tomatplantor på hösten, utan får satsa på vintersallat istället.
Vad är vintersallat?
– Det är en jättevanlig grönsak som heter mâchesallat när du hittar den i matbutiken. Du skulle definitivt känna igen den om du såg den. Ofta odlas den i Medelhavsländerna för att sedan packas in i plast och transporteras hit till oss i flygcontainrar. Detta trots att det är en av de mest lättodlade och köldtåligaste grönsakerna som finns. Den kan överleva i ned till 30 minusgrader och är dessutom jättegod. Den har en lite nötig smak. Jag står och tittar på en frusen sådan sallatsbädd just nu, medan jag pratar med dig i telefon.
Vad har du för råd till dem som är nyfikna och vill komma igång?
– Det som kan upplevas svårt är att man måste så under andra tider på året. Folk har så svårt för det att man måste putta dem över kanten litegrann. Men sedan när de väl har planterat några frön i växthuset på hösten, som de ändå bara använder som ett förvar för gräsklipparen under vinterhalvåret, och det där börjar spira i marken redan innan den första snön har smält undan i början av april – då blir de så vansinnigt entusiastiska! Mitt bästa råd är därför – kör bara, och prova er fram.
Du adderar inget artificiellt ljus eller någon eluppvärmning i växthuset. Varför?
– Om jag hade tillsatt ljus och värme artificiellt, då hade jag kunnat odla allt. Jag hade kunnat odla sockerärtor mitt i vintern om jag så hade velat, men jag tycker inte det är rimligt att belasta klimatet på det sättet. Vi är självförsörjande på grönsaker året runt, men det betyder inte att vi har allting hemma. Vi väljer exempelvis bort avokado helt och ersätter den med våra jättefina bondbönor när vi ska göra guacamole. Det kanske låter pretentiöst, men jag tycker det är helt vansinnigt att räkna med att allt alltid ska finnas tillgängligt.
Om man, som jag, bor i stan och inte har tillgång till något växthus, men är sugen på att prova på, kan man göra det genom att så i en kruka ute på balkongen?
– Ja, visst, allt som är smått och får rum i en kruka fungerar lika bra ute på balkongen. Det enda vi gör egentligen är ju att vi härmar naturens cykler. Blommorna faller av och fäller sina fröer till marken på hösten, sedan så fort som marken börjar på att tina upp och solen tittar fram på vårkanten, då börjar det att gro på nytt. Det handlar bara om att välja rätt grönsak för rätt tid på året. Spenatbladen till exempel börjar gro redan när det är fyra grader i jorden, alltså väldigt tidigt.
Hur stor del av möjligheten till att vinterodla beror på klimatförändringarna?
– Jag skulle säga att det mer handlar om att vår kunskap har utvecklats, samt att någon har tagit initiativet. När jag släppte den här boken om vinterodling, för två år sedan, var det väldigt få som förstod vad det handlade om. Idag har det blivit något utav en trend, vilket känns otroligt kul.
