– Mål och resultatstyrning är en trend i offentlig sektor och man tror att om man bara målsätter så ska det bli så. Men vi som forskar om detta menar att målen och uppdragen man har kan komma i konflikt. Trots väldigt goda ambitioner kan det vara enormt svårt att leverera lika tungt på alla mål, säger Susanna Alexius, ekonomie doktor och forskare vid Stockholms Centrum för forskning om offentlig sektor, Score.
Nästa vecka publicerar hon och kollegan Jenny Cisneros Örnberg sina rön i en vetenskapsartikel i International Journal of Public Sector Management. De har bland annat djupintervjuat tjänstemän på finansdepartementet, och slutsatsen är att vinstmål i praktiken är överordnade för statliga bolag. Det gäller även dem med särskilt samhällsuppdrag som Systembolaget och Svenska spel, vars huvudsyfte är att värna folkhälsan.
– Tittar man på möjligheten att utöva inflytande både på regeringskansliet och bolagsnivå är det väldigt ojämnt fördelat mellan ekonomiprofessionen och andra professioner. Dessutom, de som titulerar sig som hållbarhetsexperter är ofta ekonomer också. Det har skett en ekonomisering kring sättet att tänka kring ekologiska och sociala värden som hållbarhet och folkhälsa. Man tror mycket på win-win och tänker att det bara är att lägga till mål så löser sig allt i någon slags uppåtgående spiral, säger Susanna Alexius.
Saknar samhällsuppdrag
Till skillnad från Systembolaget och Svenska spel har inte Vattenfall ett särskilt samhällsuppdrag. Bolagets huvudsyfte är alltså att leverera viss avkastning enligt ägaren statens krav. Målen om att minska koldioxidutsläppen är underordnade.
– Vattenfalls hållbarhetsredovisning från 2014 är intressant på så sätt att man är ärlig med att säga att vi har koldioxidmål och vi behöver minska utsläppen. Det försöker man nu göra genom att sälja av delarna med utsläpp. Jag har tidigare forskat om hur ansvarsfördelning går till på marknader och en viktig slutsats är att det är stor risk när ansvar bjuds ut som en produkt på en marknad. Vad händer med det ansvar som ingen efterfrågar? Där uppstår det en lucka som vi men framförallt framtida generationer får betala, säger Susanna Alexius.
Hon är noga med att understryka att hon inte vill slå fast om Vattenfall gör rätt eller fel och menar att debatten i media är onyanserad. Motståndare till försäljningen som anklagar regeringen för hyckleri gör det enkelt för sig.
– Det har gått fantastiskt mycket sämre än väntat sedan Nuonaffären. Och vad är då det ansvarsfulla sättet att hantera situationen? Finansdepartementet vill ha in pengar till exempelvis migration, sjukvård, utbyggnad av järnväg och har tydliga krav på statliga bolags utdelningar. Blir det ingen utdelning alls, är det då ansvarsfullt att sälja eller inte? Svaret är inte givet.
Stött på patrull
Susanna Alexius har själv försökt forska kring varför Vattenfall inte fått ett särskilt samhällsuppdrag likt Systembolaget eller Svenska spel, men stött på patrull.
– Vi har försökt få insyn i den processen men regeringskansliet vill inte lämna ut den interna rapport som man tog fram för att par år sedan. Man har sagt att den delvis baserar sig på forskning om statliga bolag i olika branscher, vad som är rimligt eller önskvärt och vilken samhällsnytta de har. Kanske bygger den på vetenskap, kanske är det så att vilka företag som får uttalade miljömål och vilka som ska ge klirr i kassan är politik på hög nivå.
Fotnot: Score är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i samarbete mellan Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
