Fråga: Jag fick kontakt med en ingenjör som sysslade med vindkraftsetablering i höstas och som berättade om ett påtagligt stort motstånd ute i landet. Att det fick henne och hennes kollegor att må psykiskt dåligt (men fick ingen mer info på grund av att det var för känsligt, vilket i sig kändes mycket oroväckande). Jag fick tipset att jag som jobbar som psykolog skulle kunna göra insatser i form av att dels stötta personal som arbetar med vindkraft, dels någon form av medling mellan parter i frågan. Vad tror ni om sådana insatser?
/Magdalena Ludvigsson Wagner, Stockholm
Svar: Hej Magdalena,
För oss som arbetar med klimatpsykologiska insatser så är motstånd, hat och ibland till och med hot och våld, tyvärr något vi möter oftare och oftare. Och just vindkraftsmotståndet är ett reellt problem som vuxit sig starkt och organiserat, vilket leder till att etableringar försenas, initiativ ställs in och vindkraftsarbetarna får stå ut med kraftfullt negativa reaktioner. Det finns flera sätt att stötta de personerna. Precis som du skriver kan ett emotionellt stöd vara nödvändigt. De som arbetar med klimat och miljö behöver få stöd både i att hantera sina egna känslor kring klimatförändringarna och bemöta motstånd, passivitet och förnekelse.
Det är också viktigt för dessa mer utsatta arbetsgrupper att ha en fungerande, tydlig och trygg grupp att luta sig mot. Men minst lika viktigt är det att kommunikationen och etableringen görs på ett sätt som minskar motståndet. Även här har psykologin en del att komma med.
Till exempel har det gjorts jämförelser mellan länders olika motstånd som visar att Danmark och Tyskland har haft betydligt mindre motstånd än Sverige i och med att de har haft en lokal involvering där medborgarna har fått tycka till från början.
Sveriges utveckling är färgad av statliga utvärderingar av vindkraften som ersättare för kärnkraften, gjorda 1973 och 1989. Flera av dessa rapporter beskriver vindkraftens visuella och auditiva påverkan, med slutsatsen att den stör medborgarna för mycket för att vara ett bra alternativ.
Vi människor påverkas av vad auktoriteter säger och tycker, framför allt om det bekräftar det vi vill höra, och det kan få spår som sitter kvar länge. Vår historia försvårar också tendenser som vi människor har att gärna hålla kvar vid det gamla, vara skeptiska till det nya och vara rädda att förlora något vi redan har.
Utifrån denna förståelse behöver vindkraftsetableringen visa på exempel där människor och djur mår bra trots den påverkan som vindkraftverken har på den lokala naturen, involvera lokalbefolkningen – motståndare såväl som anhängare – och ha ett tydligt stöd från politiker och andra auktoriteter. Att använda sig av psykologers kompetens i samband med vindkraftsetableringar kan alltså vara bra utifrån såväl arbetsmiljö-, hälso-, kommunikations- samt omställningsperspektiv. Är du psykolog så kan jag bara säga: ja, du behövs!