– Först och främst, stoppa all kolförbränning och avsluta alla globala kolprojekt som är på gång. Upphör med all internationell finansiering av kolkraft och kickstarta en global organisering av en rättvis omställning, anläggning för anläggning om så krävs, sa António Guterres i sitt tal.
”Lokal angelägenhet”
Storbritannien är på väg att fasa ut sin kolkraft till 2024, men regeringen kritiseras nu för att inte stoppa bygget av en ny underjordisk kolgruva i Cumbria i nordvästra England. Lokalpolitiker i grevskapet godkände företaget West Cumbria Mining Companys gruvplaner så sent som i oktober i fjol. West Cumbria Minings kolgruva är den första i sitt slag att godkännas på 30 år i Storbritannien.
Kolet ska utvinnas från botten av Irländska sjön och användas för ståltillverkning. Den brittiska regeringen hade kunnat stoppa beslutet, men valde att inte göra det.
De har istället kallat projektet en ”lokal angelägenhet”, och skrev i ett uttalande i januari att dess policy är att ”inte lägga sig i beslut som tas lokalt av personer på plats som bäst känner till förutsättningarna”.
Under PPCA-mötet valde den brittiska energiministern Anne-Marie Trevelyan att inte nämna planerna på en ny kolgruva. Hon sa istället att Storbritannien räknade till 208 dagar utan el från kolkraft förra året, och framhöll den enorma ekonomiska potentialen inom förnybar energi.
Nio miljoner ton utsläpp
Att kolet från den planerade kolgruvan ska användas inom stålindustrin, och inte för elproduktion, är ingen ursäkt för att tillåta brytningen enligt kritikerna. Även landets klimatråd – Climate Change Committee – ser problem, och framhåller att brittiska stålbolag ska ha fasat ut kolet senast 2035. De konstaterar också att 85 procent av kolet kommer att gå på export, och därmed pressa ner priserna på världsmarknaden och öka de globala utsläppen.
Rebecca Willis, forskare i miljöpolitik vid Lancaster University i England, har närstuderat alla fakta kring gruvprojektet i Cumbria, och hon dömer ut satsningen helt och hållet.
– Det är helt klart att den här gruvan är helt oförenlig med den brittiska klimatlagstiftningen och med våra åtaganden under Parisavtalet. Ingen behöver heller kolet från gruvan, eftersom stålindustrin nu snabbt ställer om till kolfri produktion, säger Rebecca Willis.
Hon avfärdar regeringens förklaring att gruvan är ”en lokal angelägenhet”.
– Det stämmer givetvis inte. När kolet från gruvan förbränns kommer det att ge nio miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, och spä på de farliga globala klimatförändringarna.
Skadat förtroende
Västra Cumbria, där gruvan planeras, är en ekonomiskt eftersatt region, och även om arbetslösheten är lägre än genomsnittet välkomnas satsningen av många lokalbor. Enligt gruvbolaget ska gruvan ge 500 nya jobb.
– Det visar bara att industristrategin har misslyckats. Det har inte gjorts några försök att locka utsläppsfria industrier till området. De lokala politikerna kände att de var tvungna att välja mellan smustiga jobb och inga jobb, säger Rebecca Willis.
Hon menar att regeringen måste agera och stoppa den planerade gruvan, som kallas Woodhouse Colliery, nära Whitehaven. I annat fall kommer projektet att skada förtroendet för Storbritannien i en avgörande tid inför klimattoppmötet COP26 i Glasgow i höst.
– Hur kan Storbritannien be andra länder att sluta investera i projekt som ger stora utsläpp, om det är precis det vi gör själva, frågar Rebecca Willis retoriskt.
Doug Parr, som leder brittiska Greenpeace forskningsteam, skriver i mejl till Dagens ETC att Storbritannien väntas leda koalitionen för global kolutfasning inom ramen för PPCA, men trots det väljer landet att skala upp kolbrytningen.
– António Guterres nämnde aldrig kolgruvan i Cumbria i sitt tal på PPCA:s möte, men det kunde han gott ha gjort. Såvida inte planerna på ny kolbrytning skrotas helt så har Boris Johnson – som värd för COP26 – förstört varje uns av trovärdighet och moralisk auktoritet som behövs för att kunna kräva kraftiga utsläppsminskningar från världens ledare, skriver Doug Parrs.
Trots den konservativa brittiska regeringens ovilja att stoppa projektet så är det ändå inte säkert att gruvan under Irländska sjön blir verklighet. I februari meddelade det lokala styret i Cumbria att de nu omprövar godkännandet. Detta sedan de fått ”ny information” från klimatrådet om gruvans klimatpåverkan. En oberoende rapport om möjligheterna till nya jobb inom förnybar energi, återvinning och allmänna kommunikationer väntas också presenteras nästa månad.
