– Vetenskapen är otvetydig, att sätta ett pris på utsläpp är en av de bästa vägarna framåt. Problemet existerar eftersom politiska ledare har gjort alldeles för lite åt det, sa Justin Trudeau i en intervju med kanadensiska CBC News efter beskedet.

Gradvis ökande skatt

Tanken bakom avgift-utdelning är att snabbt fasa ut fossila bränslen genom att öka skatten gradvis varje år. Intäkterna delas ut till medborgarna i form av skatteåterbäring. Tanken är att de ska kompenseras för stadigt ökande priser på fossilt och samtidigt stimuleras att byta till miljövänligare alternativ för att spara pengar.

– Vi tycker att det är väldigt stort eftersom det är första gången ett land säger att de ska införa något sådant här. Det har funnits något liknande i Kanadas västra provins British Columbia men det var inte lika tydligt, en del av pengarna användes till skattelättnader för företag. Här verkar det nu bli en riktigt tydlig utdelning av statens intäkter till enskilda hushåll, säger Lars Almström, en av de drivande i initiativet Klimatsvaret.

Klimatsvaret är den svenska grenen av rörelsen, som har verksamhet i flera europeiska länder men framför allt är stor i USA och Kanada. I Nordamerika har CLL lobbat för avgift-utdelningssystem i över tio år och ser kanadensiska beslutet som en stor seger. Lars Almström och de andra i svenska Klimatsvaret jobbar både lokalt och mot EU. Sverige skulle inte ensamt kunna införa avgift-utdelning utan det måste ske på EU-nivå.

– Man kan knappast införa en stigande avgift på fossila bränslen utan läckage – alltså att industrin lockas att lämna landet. Standardmetoden för att hindra det är att införa tullar på varor från länder som inte har koldioxid­skatt på motsvarande nivå. Det kan vi i Sverige inte ha som enskilt land eftersom vi är medlemmar i EU, säger Lars Almström.

Begränsad variant i Sverige

Däremot menar han att en variant av systemet, begränsad till transportsektorn, skulle fungera i Sverige.

– Vi tänker oss att man mycket väl skulle kunna ha stigande avgift på fordonsbränslen och dela ut pengarna i lika delar till medborgarna. Då skulle det inte bli så stort tryck på industri att man skulle riskera att flytta utomlands och man kunde kompensera den för ökande transportkostnader i exportdelen.

Enligt Justin Trudeau kommer runt 70 procent av invånarna i provinserna där skatten ska införas att tjäna på den. En genomsnittlig familj i Saskatchewan kan räkna med 403 kanadensiska dollar, närmare 2 800 kronor, i ökade månadskostnader under 2019. Men de kommer samtidigt att få tillbaka 609 dollar i månaden, vilket motsvarar drygt 4 200 kronor. Alla tror dock inte på premiärministerns ekonomiska prognoser och löften om att folk kommer att tjäna på skatten. Konservativa partiets ledare Andrew Scheer anklagar honom för populism inför nästa års val.

– En valgimmick för att försöka få kanadensare att betala högre skatt på basala nödvändigheter lurar ingen. Alla visste hela tiden att Justin Trudeaus koldioxidskatt bara var en just en skatt, sminkad som utsläppsplan, skriver Andrew Scheer på twitter.    

Invändningar mot systemet

Det finns också invändningar mot idén med avgift-utdelningssystemet generellt, som risken att människor bara skulle använda skatteåterbäringen för att täcka de ökade bränslekostnaderna och inte byta till miljövänligare alternativ. Lars Almström menar att det oftast handlar om missförstånd.

– Om priserna på bränslen stiger hela tiden kommer människor att söka sig till andra alternativ. När fler övergått till annat än fossila bränslen minskar skatteintäkterna och därmed utdelningen. Då kan man inte gå tillbaka till fossilt.