Framtiden bestäms nu
Studien bygger på global resedata från Google och Apple under perioden februari till och med april. De visade på en minskning i utsläppen av bland annat koldioxid och kvävedioxid med mellan 10 och 30 procent i de 123 länder som släpper ut mest växthusgaser, som en följd av nedstängningarna. Den positiva effekten är dock tillfällig och även om nedstängningarna skulle fortsätta till slutet av 2021 skulle det bara innebära en minskning av temperaturhöjningen med 0,01 grad till 2030, enligt studien. Hur framtiden blir beror på hur vi agerar efter coronakrisen, poängterar forskarna.
I studien ingår fyra framtidsscenarier som visar skillnaden i utsläpp och uppvärmning mellan om vi höjer investeringen i fossila bränslen eller investerar grönt, se faktaruta. Skillnaden utgår från en hypotetisk baslinje, utan coronakris, där länderna möter sina åtaganden i Parisavtalet, men utan att göra ytterligare gröna investeringar. Denna baslinje skulle resultera i en nära tvågradig temperaturhöjning till 2050, enligt studien.
Minskar med hälften
– De val vi gör nu kan ge oss en stark chans att minska den globala uppvärmningen med 0,3 grader till mitten av århundradet. Det betyder en minskning med hälften av den förväntade uppvärmningen, med nuvarande politik. Det kan innebära skillnaden mellan framgång och misslyckande när det gäller att undvika farliga klimatförändringar, säger forskningsledaren Piers Forster, professor på University of Leeds till Eurekalert.
Studien lyfter också möjligheten att minska luftföroreningarna från trafiken genom att uppmuntra lågutsläppsfordon, kollektivtrafik och cykelbanor, poängterar han.
– Bättre luftkvalitet kommer att ha omedelbara hälsoeffekter och kommer även omedelbart att börja kyla ned klimatet, säger Piers Forster.
EU får Greta-skäll
Matthew Gidden, från Climate Analytics, Berlin, är medförfatta
re till rapporten och påpekar att det viktiga för klimatet är hur vi agerar framöver.
– De långvariga effekterna av covid-19 på klimatet beror inte på vad som händer under krisen utan vad som kommer efteråt. Stimulansåtgärder som fokuserar på grön återhämtning och lågkoldioxid-investeringar kan ge den ekonomiska kickstarten som behövs och få världen på banan för att möta klimatlöftena, säger han.
Hur ser det då ut på den fronten? Det stimulanspaket som EU:s ledare nyligen enades om har fått kritik av Greta Thunberg och andra miljöaktivister för att vara långt ifrån tillräckligt.
– De förnekar fortfarande att klimatkrisen är en kris. Så länge de gör det kommer inte de nödvändiga förändringarna att ske, sa Greta Thunberg till The Guardian.
35 procent till klimatet
Europaparlamentarikern Jakop Dalunde (MP) har bland annat arbetat med Horizon Europe, EU:s program för att stödja forskning inom unionen. Han håller med om att stimulanspaketet är otillräckligt för klimatet.
– Vi gröna hade velat att 50 procent skulle öronmärkas för miljön, nu blev det 35 procent. Det jag är nöjd med är att man satsar 400 miljarder kronor på klimatforskningen, vilket är den högsta summan någonsin. Däremot blev det för lite pengar till Just transition fund, det är jag besviken på. Vi måste stötta rättvis omställning för de länder som påverkas mest ekonomiskt av en grön omställning, annars blir klimatarbetet bara en ”medveten medelklass”-grej. Det är inte samma person som förlorar jobbet i kolgruvan eller kolkraftverket som får det nya jobbet i vindkraftverket, säger han.
”Kommer fortsätta kämpa”
En grön omställning handlar om mycket mer än tekniska lösningar, poängterar Jakop Dalunde.
– Teknik är bra, men det är inte allt. Vi behöver till exempel även satsa på ett nytt, modernt jordbruk, socialpolitisk forskning för att utveckla nya samhällsmodeller och hur man ska involvera civilsamhället i omställningen.
Än är dock inte EU:s stimulanspaket helt spikat. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och parlamentet under hösten.
– Tre dagar efter ministerrådets beslut kom bollen till oss och vi gröna röstade nej till resolutionen. Historiskt har ju maktbalansen varit till ministerrådets fördel, men jag kommer att fortsätta att kämpa för mer pengar till miljön. Både till forskningen och till Just transition fund, säger Jakop Dalunde.
