– Kraven på 45 procent ställer ett minimikrav på de minst ambitiösa producenterna att agera. Beslutet snabbar också på innovation av elbilar och förnybart bränsle, säger han till Dagens ETC.

Innan kraven på biltillverkarna blir slutgiltigt bestämda ska parlamentet rösta om frågan i plenum i oktober. Därefter väntar förhandlingar mellan parlamentet och EU:s medlemsländer.

– Det finns en stor risk att moderaterna och den konservativa gruppen kommer att sänka kraven betydligt. Vi känner också en oro för att en eventuell moderatledd regering skulle sänka de svenska kraven när Sverige förhandlar om detta med andra medlemsländer. Det är nu upp till bevis för moderaterna om de menar allvar med pratat i valrörelsen om att klimatfrågan ska avgöras på EU-nivå, säger Jakop Dalunde.

Bilindustrin kritisk

Den europeiska bilindustrin är kritisk till miljöutskottets beslut. Branschorganisationen Acea hade hellre sett ett mål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent från år 2021 till 2030.

Det är en alldeles för låg målsättning, enligt Jakop Dalunde.
– Målsättningarna miljöutskottet antagit är absoluta minimun för att vi ska få en lagstiftning värd namnet.

I Sverige har vi ju ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Är miljöutskottets krav på utsläppsminskningar om 45 procent tillräckliga för att möta klimatkrisen?

– De mer ambitiösa målen kommer att göra det enklare för Sverige att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta eftersom de kommer att snabba på innovationen. Men det är tyvärr inte tillräckligt för att möta klimatkrisen. För att ligga i linje med Parisavtalet bedömer vi att inga nya bensinbilar bör säljas inom EU efter 2035. Ett mål om utsläppsminskningar runt 75 procent till 2030 hade varit en mer rimlig ambition för att klara en sådan omställning.