Viktig klimatåtgärd sätts på paus när politiska satsningar uteblir

Tvingats ge upp

Resultatet är att både markägare och myndigheter som legat i startgroparna för olika åtgärdsprojekt tvingats avbryta eller ge upp.

– Det är som att hela Sveriges våtmarksarbete har drabbats av corona flera gånger per decennium, det är bara stopp, säger våtmarkskonsulten Morgan Johansson från Västra Götaland, till Uppdrag Granskning.

Bortprioriterad fråga

Åsa Kasimir är forskare vid Göteborgs universitet och har specialiserat sig på växthusgasutsläpp från dikade våtmarker. Hon tycker att det är frustrerande att åtgärderna återkommande prioriteras bort av politikerna.

– Jag tror inte man har förstått vilken stor klimatfråga det här är. Intresset från myndigheter, länsstyrelser och kommuner är stort, men politiken är frånvarande, säger hon till Dagens ETC.

Enkel lösning

Åsa Kasimir var den som först tog fram jämförelsen med den den svenska biltrafiken för att få upp frågan på den politiska agendan. Enligt Sveriges klimatrapportering släpper utdikade våtmarker ut omkring 11 miljoner ton koldioxid varje år, vilket alltså motverkar utsläppen från alla svenska personbilstransporter. Lösningen, som av FN:s klimatpanel IPCC har slagits fast som ett av de enklaste sätten att snabbt minska de globala utsläppen, är att helt enkelt täppa igen dikena och blötlägga marken igen. Och det skulle gå fort om den långsiktiga politiken fanns på plats, enligt Åsa Kasimir.

– På några år kan vi få markerna blöta igen och då slutar egentligen nedbrytningen av torven, som orsakar koldioxidutsläppen, direkt. Ju snabbare vi gör det – desto bättre för klimatet.