Solen har precis gått upp över den majestätiska Mekongfloden, livsnerven i Sydostasien. En röd sol färgar flodens vatten i ett grårosa skimmer. En liten fiskebåt pyntad med Vietnams röda flagga med den gula stjärnan stävar över vattnet. Varje kvadratmeter längs stränderna tycks vara tagen i anspråk. Det är räkodlingar, fiskodlingar som kokar av kattfisk, risfält, mangoträd och buskar med passionsfrukt. Två näshornsfåglar sitter på en gren och bligar.
I den tidiga morgonen far människor längs flodbäddarna på sina mopeder till arbetet på fälten. Det är knappt någon som cyklar längre i Vietnam.
Mekongdeltat är världens mest bördiga deltaområden men det är också ett ekologiskt katastrofområde med saltvatteninträngning, färskvattenbrist och torka i klimatkrisens spår. Mekongdeltat sjunker. Kattfisken dör i sina odlingar eftersom vattnet blir för varmt och myndigheterna tvingas köra ut lastbilar med färskvatten till byarna där saltvatteninträngningen har förstört brunnarna.
Vi drabbades av en fruktansvärd torka 2024 som slog ut elproduktionen för stora industrier.
Tillväxt framför allt
Vietnam är världens femte mest klimatsårbara land. Här är den globala upphettningen en existentiell kris som hotar landets framtida försörjning. Klimatfrågan är därför av största vikt för landets regim. Idag finns bland annat beslut om att ersätta kolet, bygga vind- och solkraft samt inrätta höghastighetståg mellan Hanoi och Ho Chi Minh City.
– Vi lever med två stora stressmoment: Att öka det ekonomiska välståndet hos vår befolkning och att hantera klimatkrisen. Vi drabbades av en fruktansvärd torka 2024 som slog ut elproduktionen för stora industrier. Vi har även gjort slut på våra koltillgångar och tvingas importera från Australien. Därför är den gröna omställningen en nödvändighet, säger Le Quan Minh, pensionerad professor och före detta minister i landets regering.
Tillväxten är rasande hög, sju procent under 2024, och nu satsar styret på tvåsiffriga tillväxttal till 2030. Utanför Hanoi växer Silicon Delta fram, Vietnams nya tech-hub. I Ho Chi Minh City byggs skyskraporna snabbt, och här har Vietnams egen techmiljardär låtit konstruera en av världens högsta byggnader – Vinfast Landmark 81– som reser sig högt över stadens skyline. Längst upp på toppen vilar ett smalt och avlångt torn, på håll ser det ut som att Ho Chi Minh ger fingret åt resten av världen.
Landets tillväxtmål har hamnat i konflikt med den gröna omställningen.
Vietnameser som Dagens ETC pratar med pekar i diskreta bakgrundssamtal på att det saknas en trovärdig plan för hur fossila bränslen ska fasas ut. Tillväxtmålet står över allt. Vietnams ökande ekonomi har lett till ett växande energibehov: på tio år har efterfrågan på elektricitet fördubblats. Efterfrågan har mötts av en snabb expansion av vattenkraft, solkraft och havsbaserad vindkraft.
Klimatexperter gripna
Vietnam är idag långt ifrån att nå sina klimatmål men regimen, som är orolig för att investerare vilka lockas av Vietnams gröna tillväxtprofil ska avskräckas, tystar kritikerna.
De klimataktivister Dagens ETC träffar vågar inte ställa upp med namn. Med landets mest profilerade klimatakademiker i fängelse finns det inga som vågar utmana Vietnams ”gröna” profil. Den amerikanska organisationen Climate action tracker ger Vietnams klimatarbete omdömet ”critically insufficient” (gravt otillfredsställande) .
De senaste två åren har vietnamesiska staten gripit och fängslat sex ledande klimatexperter, bland annat Ngo Thi To, chef för en av landets ledande tankesmedjor om energifrågor. Anklagelserna mot dem är fabricerade, hävdar bland andra amerikanska UD. EU-ambassadörerna i Vietnam har också lämnat in en protest mot att den kända klimataktivisten Nguyen Chi Tuyen fängslats.
Omfattande bistånd
Trots detta beslöt EU i december att betala ut ytterligare 15 miljoner euro, motsvarande 164 miljoner kronor, i bistånd till Vietnam inom ramen för finansieringssamarbetet ”Just energy transition partnership” (se fakta).
I EU:s biståndskrav står att civilsamhället i Vietnam ska involveras i omställningen, vilket inte sker. I en svidande vidräkning med kommunistregimen skriver flera organisationer, däribland International federation of human rights (FIDH) och Global witness, att diktaturens fängslande av medborgare som arbetar för hållbar utveckling bryter mot EU:s frihandelsavtal med Vietnam, EU-Vietnamese free trade agreement (EVFTA).
”Vietnams regering fängslar individer som uttrycker välgrundad oro vad gäller miljöskydd, fackliga rättigheter och markrättsliga frågor, samt socioekonomiska konsekvenser av infrastruktur-och investeringsprojekt. Denna förföljelse är oacceptabel och underminerar att EVFTA:s hållbarhetsprinciper efterlevs”, står det i brevet skickades till EU-kommissionen den 4 februari i år.
Så sent som den 6 mars uttryckte också EU:s ambassadör Lotte Knudsen en stark oro över Vietnams arresteringar av bland annat miljöexperter. I samband med ett FN-möte uppmanade hon regimen att frige alla som fängslats för fredligt meningsutbyte och avskaffa dödsstraffet.
Attraktivt för företag
Företagen däremot charmas av den gröna kommunismen. Och här tycks fängslade klimatexperter väga ganska lätt.
Vietnam sitter just nu i en gyllene sits med frihandelsavtal med ett 60-tal länder. Det är en framtidsmarknad, ett Kina 2.0, särskilt i en tid där Donald Trump dragit igång ett globalt handelskrig.
Patagonia, ett känt amerikanskt klädmärke med ett av världens hårdaste hållbarhetskrav, har lagt sin tillverkning här. Under mars bjuder Business Sweden in svenska företag att resa till Vietnam för att undersöka möjligheter att flytta sin produktion hit. Många är redan på plats.
Enligt Exportkreditnämnden är Vietnam och Malaysia de mest intressanta nya marknaderna för svenskt näringsliv, och då nämns särskilt Vietnams gröna omställning som en av landets meriter. Att förlägga sin tillverkning här kan alltså ge poäng i svenska företags hållbarhetsrapporter.
Business Sweden skriver på sin hemsida att de ”vill göra skillnad inom hållbarhet” och att de har fem fokusområden: mänskliga rättigheter, antikorruption, miljö, arbetsvillkor och social påverkan.
Trots att Vietnam brister inom flera av dessa områden förvarar organisationen, i ett mejl till Dagens ETC, beslutet att resa till landet med en företagsdelegation.
Vad drar Business Sweden för slutsats av kritiken mot Vietnam?
“Det är viktigt att svenska företag är aktiva i komplexa projekt och marknader, inte bara för svensk export utan också för att säkra att investeringar görs på ett hållbart sätt”, skriver presstjänsten i mejlet.
”Komplexa marknader” kan i detta fall ses som en omskrivning för diktaturer. Utsikten att Business Sweden under besöket nämner fängslandet av klimatforskarna bedöms som minimal. Enligt en källa med insyn anses det vara tillräckligt att EU-ambassadörerna riktat kritik.
“Sverige må vara ett litet land till ytan men vi är föregångare vad gäller demokrati och öppenhet. Med det sagt, öppenhet och frihandel utgör inte någon garanti för att mänskliga rättigheter ska stärkas, men det underlättar våra försök att påverka länder i rätt riktning. Att gå i motsatt riktning – mot slutenhet och isolering – skulle försvåra detta viktiga arbete”, skriver Business Sweden vidare i sitt mejlsvar.
På sin hemsida framhåller Business Sweden även att ”Vietnams tydliga hållbarhetsprofil skapar stor potential för svenska företag”.
Företagens närvaro i Vietnam ger samtidigt ekonomisk utveckling som kommer befolkningen till del, resonerar organisationen. Men för svenska företag på plats är det riskabelt att stöta sig med myndigheterna, då Vietnams kommunistparti styr landet med järnhand.
