– Klimatlagen är den viktigaste reformen som vår generations politiker genomför för våra barn och barnbarn, sa hon in ett uttalande.

I det klimatpolitiska ramverket ingår, förutom en klimatlag, också klimatmål. De säger bland annat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Redan 2030 ska utsläppen ha halverats. Men samtidigt planerar Preem en jättebyggsatsning på 15 miljarder kronor – som kan stå klar bara fem år innan dess.

Som Dagens ETC tidigare har berättat handlar det om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil för att kunna överge tjockoljan och istället producera mer svavelfri bensin och diesel. Därmed skulle koldioxidutsläppen fördubblas och Preemraff bli den industri som släpper ut allra mest i Sverige. Trots det fick bolaget för två veckor sedan klartecken från Mark- och miljödomstolen. Domen har dock redan överklagats av ett flertal privatpersoner, och även Naturskyddsföreningen arbetar med en överklagan.

– Det här är en satsning som helt går emot våra klimatmål. Vi måste göra vad vi kan för att försöka förhindra detta. Visar det sig att det inte går har vi en miljölagstiftning som är alldeles för tandlös, säger Inge Löfgren, ordförande för Naturskyddsföreningens lokalavdelning i Lysekil och Munkedal.

2000 har skrivit under lista

Även Sara Ivarsson hoppas att planerna går att stoppa. För att visa sitt missnöje drog hon igång en protestkampanj, som nästan 2 000 personer har skrivit under.

– Jag startade kampanjen eftersom utbyggnaden av Preemraff i Lysekil är så galen, i brist på bättre ord. Det är galet att Sverige ger ett saudiägt oljebolag tillstånd att fördubbla sina koldioxidutsläpp till 3,5 miljarder ton mer per år, utan tidsbegränsning, bara veckor efter att FN:s klimatpanel sagt att vi kraftigt måste minska våra utsläpp av koldioxid och avveckla vårt beroende av fossila bränslen, säger hon.

Men mark- och miljödomstolen kan inte avslå en ansökan utifrån att koldioxidutsläppen ökar. Det beror på att Preem ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Naturvårdsverket tar visserligen beslut om hur många utsläppsrätter ett företag ska tilldelas, men enligt Roman Hackl, handläggare på utsläppshandelsenheten, handlar det snarast om formalia.

– Vi tar emot ansökan och granskar så att de uppfyller alla regler, sedan skickar vi vidare till EU-kommissionen som tar slutgiltigt beslut. Om ett företag vill öka sin produktion och därmed sina utsläpp får de också fler utsläppsrätter tilldelade.

Det finns dock ett gemensamt tak för hur stora utsläppen får vara för hela EU, som varje år ska minska med ett antal procent.

– Teorin är att även om Preem ökar sina utsläpp och då förbrukar utsläppsrätter, så finns det färre utsläppsrätter i omlopp. Därmed ökar efterfrågan och priset, och då finns det starkare incitament för någon annan att minska sina utsläpp, säger Roman Hackl.

”Utsläppshandel fungerar inte”

Men David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen, menar att det inte fungerar så i praktiken.

– EU:s handelssystem har inte fungerat särskilt bra. Det finns ett stort överskott av utsläppsutrymme, så om någon ökar sina utsläpp betyder inte det att någon annan per automatik minskar, säger han.

Trots att Sverige alltså verkar har små möjligheter att förhindra att Preemraff fördubblar sina koldioxidutsläpp, tror David Kihlberg att det kan finnas ett sätt.

– Det finns en stoppregel i miljöbalken som säger att det går att säga nej till verksamhet som egentligen uppfyller kriterierna, om man ändå bedömer att miljökonsekvenserna blir för stora. I det här fallet är det ju verkligen så. Får de bygga ut klarar vi inte miljömålen, och det vore förödande.