– Nu är det inte bara jag som vill det. Jag har skrivit en motion med fem andra och jag vet att det skickats in ett par andra, liknande motioner, säger hon till Dagens ETC.
– Men ja, vi har en situation där förtroendet för riksdagens partier och för hela den representativa, parlamentariska demokratin sjunker – samtidigt som intresset för samhällspolitiska diskussioner ökar hos allt fler. Det finns all anledning att diskutera vad man gör i ett sådant läge.
Det hon och hennes motionskamrater föreslår är att Fi 2022 går till val under beteckningen Klimatinitiativet och dessutom öppnar sina listor för dem i civilsamhället som arbetar med och engagerar sig i klimatfrågor ”ur alla möjliga aspekter”. För att ”vitalisera demokratin”, som hon själv skrev i debattartikel här i Dagens ETC i januari, och sätta press på övriga partier och ”avslöja dem som inga klimatambitioner har”.
Svårt att fortsätta
För detta har hon fått kritik, bland annat av Lisa Palm (Fi), gruppledare för partiet i Stockholms stadshus, som anser att förslaget närmast är att betrakta som ett pr-trick.
– Klimatet är en brännande fråga. Om det är vi alla överens. Men frågan är vad som finns kvar av Fi om partiets listor öppnas för alla. Vad får väljaren när den röstar på oss? Det kommer ingen att kunna svara på om vi plötsligt blir Klimatinitiativet, med utomstående på listorna, säger hon och lägger till att hon själv inte skulle kunna fortsätta inom Fi om kongressen röstar igenom förslaget.
– Nej, motionen öppnar för att radera hela den feministiska ideologin, säger hon och lägger till att hon själv vill att Fi går en helt annan väg och skrinlägger sina riksdagsambitioner för att istället satsa på kommunerna.
För att det är där Fi kan göra störst skillnad.
– Vi har en bred politik på feministisk grund men behöver bli tydligare. Tidigare har vi pratat över huvudet på folk, med stora ord om feminism, men inte alltid om vad den innebär i praktiken och vad den kan göra för skillnad i människors vardag, säger hon.
Apropå risken för att Fi genom öppna listor skulle urvattnas ideologiskt svarar Gudrun Schyman att man helt enkelt får lita på att den som hoppar på Klimatinitiativtåget delar Fi:s utgångspunkter.
– Enligt förslaget ska personerna förbinda sig till att arbeta utifrån partiets ideologiska plattform som valberedningen får jobba fram, till exempel via medborgardialoger, säger hon.
Klimatet behöver uppslutning
En som är mer positiv är något oväntat Max Andersson, före detta miljöpartist men numera medlem i partiet Partiet Vändpunkt. ”Något oväntat” därför att det Gudrun Schyman föreslår i slutänden riskerar att spä ut väljarnas röster med resultatet att färre partier – eller klimatinitiativ – passerar nålsögat till riksdagen, vilket torde försvåra för hans eget Vändpunkt.
– Jag tror att det finns en möjlighet för klimatrörelsen att kunna få in ett nytt parti i riksdagen, det vill säga om klimatrörelsen samlar sig till ett gemensamt initiativ, säger han.
– Om det kommer in ett nytt parti som kan ta röster från Socialdemokraterna, från Centern och den del av Sverigedemokraternas väljare som förstår klimatpolitik kommer vi inom miljörörelsen att ha en bättre förhandlingsposition för att driva tuffare klimatpolitik. Övriga partier kommer att bli tvungna att skärpa sin politik då, säger han.
Diskussion nödvändig
Han håller också, mindre oväntat, med Gudrun Schyman om att Sverige och riksdagen är i akut behov av en modigare klimatpolitik om vi ska klara av att minska utsläppen med 10-17 procent per år. Och sträcker dessutom mer eller mindre ut en hand till Gudrun Schyman och hennes Klimatinitiativet.
– Då räcker det inte med att hoppas på teknikutveckling och att gneta på marginalerna. Det behövs något mer radikalt. Om vi ska klara fyraprocentsspärren nästa höst så måste klimatrörelsen skapa något nytt. Vi inom Vändpunkt är beredda att vara med på en klimatlista, men om den ska bli en framgång så måste vi skapa den tillsammans och den måste upplevas av väljarna som något nytt.
Enligt Gudrun Schyman är det dock alldeles för tidigt för att börja prata om gemensamma listor. Först ska motionen röstas igenom. Något som av allt att döma inte kommer att hända. Majoritet för en sådan tycks inte finnas.
– Vi behöver hur som helst föra en diskussion om vad man gör när förtroendet för demokratin sjunker samtidigt som intresset för samhällsfrågor ökar. Det är oroväckande att se hur glappet däremellan fylls med allt möjligt, som de här demonstrationerna för frihet som hållits i Stockholm, Göteborg och Malmö, som tar sig reaktionära uttryck. Pandemin är en utlöpare av klimatkrisen. Hur kommer världen att se ut när klimatkrisens konsekvenser blommar ut ordentligt? Vi behöver en demokratidiskussion.
