Det är inte brist på samtalsämnen när Dagens ETC träffar generalsekreterare Maria Ros Hjelm i skarven mellan sommar och höst. På STF:s kansli råder febril aktivitet, inte minst på grund av förberedelser inför mötet vars namn inspirerats av FN:s årliga sammankomst – men där ”topp” refererar till geografi snarare än politik.

– Namnet klimattoppmöte är lite av en ordvits. Vi har valt Kebnekaise som arena eftersom det är en plats där klimatförändringarna går att se med blotta ögat, säger Maria Ros Hjelm.

Mötet ska handla om hur friluftslivet påverkas av klimatkrisen och tvärtom. På söndag påbörjas resan, som också är en del av mötet, till Kebnekaise. Intresset har varit stort: alla 50 platser är fyllda. Bland deltagarna finns företrädare för friluftsorganisationer, politiker och politiska tjänstemän, representanter från Sametinget, forskare och företrädare för transportföretag.

Reser med nattåg

Deltagarna åker nattåg – att resan genomförs så klimatvänligt som möjligt är viktigt för STF. Och det är just resorna som står i fokus de här dagarna, precis som i organisationens klimat­arbete: de största utsläppen kommer från gästernas resor till och från STF:s anläggningar. Samtidigt behöver fler välja att resa inom Sverige snarare än utomlands.

Vilka är de största utmaningarna för mer hållbart resande?

– Jag kan boka flyg ett år i förväg, men inte boka en tågbiljett till en resa om två veckor. Vi måste skapa förutsättningar så att människor kan planera och det krävs en systemförändring, säger Maria Ros Hjelm.

Kollektivtrafiken har så stora problem att hon vill att den ska ses som en nationell angelägenhet – något som kräver akuta åtgärder.

En avgörande orsak till problemen är, enligt STF, att svensk kollektivtrafik är utformad för arbetspendling och inte för fritidsresor eller tillfälliga resenärer. Ett virrvarr av olika aktörer och biljettsystem gör att resorna genom flera län blir krångliga och dyra, och på många friluftsorter är kollektivtrafikutbudet minimalt.

STF efterfrågar krafttag i kollektivtrafiken, men betonar också vikten av förändrade attityder.

– Vi är låsta vid att semester är att resa långt bort, men det är ju mer hållbart att resa kortare. Vi behöver utmana bilden av att sommar är sol, värme och bad och där kan STF bli bättre, till exempel genom att inte bara visa upp upplevelser i strålande sol.

Otydlig klimatpolitik

Runtom i världen händer det intressanta saker i klimatpolitiken, inte minst inom hållbara transporter. Tyskland har till exempel lanserat ett ­nationellt kollektivtrafikkort och i ­Frankrike ska höjd flygskatt finansiera järnvägssatsningar.

Hur ser ni på den svenska klimatpolitiken?

– Den är otydlig och svår­navigerad. De frågor vi driver upplever jag inte står högst upp på regeringens agenda.

Utöver problemen med kollektivtrafiken är STF oroliga över de sänkta anslagen till naturvård. Nyligen lanserades därför ett upprop, som på bara några dagar samlade 36 000 underskrifter.

– Länsstyrelser larmar om vindskydd som står och förfaller, vandringsleder där spängerna är trasiga och dass som har fått stängas. Vi har börjat se konkreta konsekvenser runt om i landet och jag är tyvärr rädd att vi kommer få se betydligt fler, säger Maria Ros Hjelm.

”Är tillväxt alltid lösningen?”

STF var en av få organisationer i sitt skrå som bjöds in till regeringens nationella klimatmöte i juni. Under mötet proklamerade statsminister Ulf Kristersson att näringslivet är Sveriges nya miljörörelse. Alla instämmer inte i uttalandet – till exempel Maria Ros Hjelm.

Hur upplevde du mötet?

– Jag satt bredvid Matti Blind Berg, förbundsordförande i Svenska samernas riksförbund. Det var minst sagt speciellt att sitta bredvid en same, som är aktiv i de samiska frågorna, och höra vår statsminister säga att framtiden är skog, gruvor, mineraler. Det är omöjligt att inte beröras av det.

Hon förtydligar att företagens omställning självklart är viktig. Men hon ställer sig ­frågande till det ensidiga perspektivet på tillväxt och berättar att STF snarare tittar åt andra hållet: vad går att dra ned på utan att gästernas upp­levelse försämras?

– Inställningen att företagen och deras omställning är framtiden får mig att fundera på vilka konsekvenser det kommer att få. Och jag undrar: är tillväxt alltid lösningen?

Reducerad verksamhet

Frågan leder in på det färska beskedet att STF kommer att reducera sin verksamhet i ­Jämtland. Bakgrunden är att samebyarna i området larmat om att det höga besökstrycket fått negativa konsekvenser för rennäringen och därmed ­behövde arrendeavtalet förhandlas om.

Området som berörs samlar några av de mest populära ­fjällstationerna: Sylarna, Blåhammaren och Helags, där de första två ingår i klassiska Jämtlandstriangeln. Med start nästa år förändras verksamheten rejält.

Öppettider och antal bäddar reduceras och Gåsens fjällstuga stängs. Senast 2028 stänger dessutom restaurangerna på Sylarna, Blåhammaren och Helags fjällstation. Åtgärderna ska alltså minska antalet resenärer och därmed konsekvenserna för renarna.

– Jag tror att vi har gasat på för hårt utan att reflektera tillräckligt mycket över hur vår verksamhet påverkar rennäringen. Utifrån kanske man tänker att alla får plats, men i Jämtland finns lika mycket led som i resten av hela fjällkedjan. Vi måste sprida ut oss mer.

En anledning till att Jämtlandsfjällen är så välbesökt är att det är ett av få fjällområden som har smidiga kollektiv­trafikförbindelser, med nattåg från Stockholm och anslutande transferbuss till starten på ­Jämtlandstriangeln.

Finns det några planer på nya fjällstationer, för att sprida ut gästerna mer?

– Sorry, nej. Nyetableringar i fjällvärlden ligger inte i vår nuvarande strategi. Vi behöver sprida ut oss på andra sätt, till exempel genom förändrade säsonger och resor närmare hemmet. Vi måste respektera att naturen har en gräns.