Det är därför klimataktivister valt att sätta sig i snöslasket mitt på den hårt trafikerade Liljeholmsbron och stoppa Stockholmsbilisterna i fredagens morgonrusning. Med banderoller i gult och blått utsträckta mellan sig visar de sitt tydliga budskap - ”Återställ våtmarker”.

Det är inte populärt. Bilar tutar och vill komma förbi. Flera män stiger ur sina bilar, går fram till demonstranterna och skriker att de har bråttom till jobbet. Frustrationen ökar och tillslut börjar en man dra och slita i demonstranterna för att få bort dem. En annan rycker bort en banderoll och kastar den på gångbanan. Det är en aggressiv stämning. Men alla är inte arga. En man kommer trött och uppgiven fram och säger ”jag vet att vi måste ta klimatet på allvar men jag måste till jobbet snart”. En annan frågar: ”hur lång tid tar det här ungefär?”. 

Under en tidigare aktion vid Brommarondellen i Stockholm körde en bil – trots blockaden – långsamt framåt så att aktivisterna puttades fram av bilen.

– De gör mig väldigt ledsen att se att människor kan bli så arga av att bli stoppade i rusningstrafiken en morgon. Tänk om de blivit lika arga över att regeringen inte agerar inför den klimatkatastrof som vi står inför, säger aktivisten Tina Kronberg Berggren. 

Hon säger att hon förstår frustrationen bland bilisterna men menar att miljörörelsen i årtionden redan har försökt att påverka genom samtal och kontakt med politiker. I början av den här kampanjen, som drog igång den 9 mars i år, skrev de ett brev till statsminister Magdalena Andersson som de ännu inte fått svar på. 

– Vi vill att de förbjuder brytning av torv och att torrmarker återställs till levande våtmarker. Skulle regeringen godta våra enkla krav så skulle vi flytta på oss, säger Tina Kronberg Berggren. 

Snabb klimatåtgärd

FN:s klimatpanel IPCC lyfte redan 2019 fram att återställning av våtmarker är en av de snabbaste klimatåtgärderna. 

Men i Sverige går det långsamt. En granskning som SVT:s Uppdrag Granskning gjorde i höstas visade hur flera regeringar misslyckats med att minska utsläppen. Och trots en politisk enighet i frågan om att restaurera våtmarker har det ekonomiska stödet dragits in gång på gång. 

Uppdrag gransknings genomgång visade hur Alliansregeringen strök resurserna till våtmarker 2013 och fem år senare försvann stödet ur den blåbruna budgeten. Senast 2019 gick enbart en fjärdedel av de avsatta 200 miljonerna till våtmarksprojekt, för att pengarna inte öronmärktes av den rödgröna regeringen. 

”Vi har honom i ryggen”

Att klimatlöften och planer inte blir av är något som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres talar i hårda ordalag om i sitt videomeddelande efter att klimatpanelen släppte sin senaste rapport förra veckan. Han understryker också vikten av att skapa en gräsrotsrörelse som inte kan ignoreras. 

– Vi har honom i ryggen när vi sitter här. Vi gör det som krävs eftersom våra politiker inte gör det. Liv kommer att offras på grund av deras passivitet, säger Tina Kronberg Berggren.

Återställ våtmarker beskriver sig som en fredlig civil olydnadsrörelse. Deras första aktion var för två veckor sen när de hindrade trafiken på Centralbron. Sedan dess har de hunnit med åtta aktioner till. Hittills har polisen gjort 20 gripanden, varav flera har gripits återkommande gånger. Personerna står nu under utredning för sabotage.

– Alla som gör den här typen av aktioner vet vad konsekvenserna kan bli och är villiga att ta dem. Det här är mänsklighetens största kris någonsin. Men det borde inte vara vi som grips, det är regeringen som inte tar det ansvar som den borde, menar aktivisten Tina Kronberg Berggren. 

Otillräckliga satsningar

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll kommenterar frågan om våtmarkerna i en skriftlig kommentar till Dagens ETC.

”Regeringen har initierat en särskild våtmarkssatsning för att restaurera och anlägga våtmarker. Satsningen var 350 miljoner kronor 2021, 325 miljoner kronor 2022 och planeras till 100 miljoner 2023. Insatser för våtmarker pågår idag i samtliga län”, skriver hon. 

Men satsningarna är inte tillräckliga enligt Åsa Kasimir, docent på Institutionen för Geovetenskap på Göteborgs Universitet. 

– Regeringen har som mål att återväta 100 000 hektar dikad torvmark med produktiv skog till 2045. Men det finns cirka 800 000 hektar av sådan mark, så varför ska de återstående 700 000 hektaren få stå och läcka växthusgaser? Och varför först 2045? 

Hon ifrågasätter även att satsningen reducerats med över 200 miljoner kronor för 2023, och undrar vad som ska hända därefter. 

När jag frågar Annika Strandhälls pressekreterare varför stödet sänks 2023 får jag till svar att ”det handlar om att investeringarna var störst de första åren.” 

 ”Eskalerande taktik”

Regnet tilltar och övergår strax till snö. Poliser har börjat bära bort demonstranterna från vägen. Det är svårt att få en vuxen man över ett vägräcke om han själv inte vill. En aktivist har klistrat fast sig på en av de vita vägmarkeringarna. Att polisen måste göra sitt jobb tycks de flesta av aktivisterna acceptera, men många är besvikna och förvånade över deras agerande den här dagen. 

– De hade en väldigt eskalerande taktik. Det var inte säkert för oss som satt där när de släppte på trafik när vi fortfarande befann oss på gatan. Såhär aggressiva har de inte varit innan, säger aktivisten Lior som berättar att de brukar ha en bra kontakt med polisen och alltid kontakta dem innan en aktion. 

Men deras upplevelse av polisens agerande påverkar inte de framtida aktionsplanerna och de är nöjda med vad de åstadkommit den här dagen. 

– Det var en lyckad aktion. Jag hörde folk i bilkön säga ”jaha det är våtmarkerna”. Nu vet många att det är något med våtmarker. Vi kommer göra det här om och om och om igen tills samhället vaknar, säger Helen Wahlgren.