– Vi tänkte, vi just nu lever i en tid där vi måste agera! Samma kväll som IPCC släppte sin omskakande klimatrapport, den 8 oktober, drog vi igång Klimatklubben, förklarar Johanna Nilsson.
Klimatklubben var ett initiativ i sociala medier för att samla människor som känner sig oroliga, och samtidigt försöka hitta en form för att på ett enkelt sätt paketera och förklara klimatkrisen och vad vi alla måste göra för att fixa framtiden. Det visade sig finnas ett enormt sug.
– Vi var uppenbart inte ensamma. I dag är vi över 35 000 på Instagram och 19 000 i Facebookgruppen. Och det bubblar ständigt av engagemang och bra initiativ, konstaterar
hon.
Konkreta tips
Men engagemanget stannade inte vid sociala medier. Nu finns Klimatklubbens erfarenheter samlade i en konkret handbok för den som vill ställa om: ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft”. Bara två veckor efter att Klimatklubben dragit igång på sociala medier kom en förfrågan från förlaget Norstedts om att skriva boken.
Det som blev Klimatklubbens signum i sociala medier: rapphet, lättillgänglighet och tydlighet, ville de tre författarna velat ta med sig in i bokprojektet.
I boken finns bland annat konkreta checklistor. Vad göra först? Skaffa koll på dina egna utsläpp. Därefter: Identifiera största pucken bland dina utsläpp och se vad du kan göra åt den. Gör en tidsplan! Bryt ner dina mål för att jobba steg för steg. Agera för förändring.
– Vi har helt enkelt gjort en crash course i klimatfrågan där vi beskriver såväl problemet som ger handfasta tips och lösningar. Och den spänner över ämnen som beteende, prata om det och engagemang till transport, jobb, mat, barn, konsumtion och kläder med mera.
Var och en spelar roll
En röd tråd genom boken är att vi alla spelar roll, inte minst att vi tar diskussionerna med människor i vår omgivning – genom att prata om klimatkrisen kan vi alla ta oss ifrån ”det spelar ingen roll vad lilla jag gör” till ”det jag gör ger ringar på vattnet”.
Vilka konkreta tips vill ni ge till någon som vill börja diskutera med sin omgivning?
– Att lyfta in frågan i vardagen och prata om den på olika sätt vid alla möjliga tillfällen. I boken har vi intervjuat psykologer som förklarar våra mänskliga beteenden och vi tipsar också om smarta strategier för att just prata klimat. Vi människor är nämligen så extremt norm- och vanestyrda – så ju fler vi är som pratar om klimatfrågan som den mest självklara grejen i alla sammanhang, desto snabbare förskjuter vi normer och skapar nya vanor.
Jag har en vän som är pensionär och reser mycket med flyg. När jag påtalar klimatkrisen svarar hon: Jag orkar inte bära hela världens ansvar på mina axlar. Jag har jobbat ett helt liv och aldrig haft möjligheten att resa. Nu är det min tur. Vad skulle ni säga till henne?
– Jag skulle vilja skicka med Jonas Gardells träffsäkra citat: I alla tider har människan varit beredd att offra sig själv för att barn och barnbarn ska få det bättre. Vi är den första generationen som gör precis tvärtom.
”Fake it till hen make it”, var ett roligt begrepp i boken, vad menar ni med det?
– Det betyder att utgå ifrån och förutsätta att samhällsnormen är det klimatsmarta. Exempelvis när kollegan berättar om sin Italien-resa så säger du ”Wow, har alltid drömt om Italien! Hur bokade ni tåg och funkade det bra?” Sedan kanske du egentligen vet att kollegan flög, men det är upp till hen att i så fall berätta. Ett lätt och fint sätt att prata klimat men utan att behöva ta diskussionen!
Lyfter det positiva
Omställningen handlar bland annat om att vi behöver begränsa våra koldioxidutsläpp genom sådant som förändrade rese- och konsumtionsvanor. Vissa ser framför sig trista uppoffringar och ett torftigt liv – men författarna till ”Gör skillnad!” lyfter i stället fram fördelarna med ett klimatsmart liv. Johanna Nilsson menar att de är otaliga.
– Exempelvis vet vi att ett klimatsmartare liv innebär mindre konsumtion, vilket oftast betyder mer pengar över i plånboken. Och kanske kan det betyda för en del av oss att vi har möjlighet att arbeta mindre – något som väldigt många ändå drömmer om!
I boken förklarar en av Klimatklubbens medlemmar, Agnes Ozolins, att hennes egna utsläpp till 40 procent kommer från hennes egen konsumtion, av sådant som mat, boende, resor och kläder. Men 60 procent kommer från offentliga investeringar, en viss summa utsläpp är ju så att säga inbyggd i systemet. Därför väljer hon att lägga ungefär 40 procent av sin energi på att förändra sitt eget liv och 60 procent på att förändra strukturer och samhället.
– Jag tror överlag att många av oss, oavsett ålder, tror att vi inte kan påverka politiken och det vi upplever som mer trögrörliga saker. Vi har helt enkelt byggt ett samhälle där oerhört mycket fokus har hamnat på individen. Och ja, individen är viktig, det pratar ju vi om hela tiden. Inte minst som förebilder och normförskjutare men också som en del i en opinion. Vi måste förstå hur oerhört mycket makt vi alla faktiskt har – trots att det är lätt att kanske tänka motsatsen!
Johanna Nilsson om…
… att vissa liknar klimathotet vid ett krig – som kommer att bli värre de kommande 15 åren. Inte lika greppbart som ett skarpladdat vapen mot ditt huvud här och nu. Är jämförelsen ändå rimlig?
– Ja, och det är nog det som är också problemet. Det är helt enkelt rätt diffust och svårt att ta in klimatkrisens allvar när vi inte riktigt vet vad det kommer att innebära i framtiden, eller när eller ens hur. Självklart finns det tydliga tecken redan i dag – men vi som lever i den rikaste delen av världen drabbas ju inte av det än, utan kan leva våra liv precis som vanligt.
… att vara en del av en influencer-kultur där många av kollegorna har som jobb att få sina följare att konsumera mer och inspirera till flygresor.
– Själva begreppet influencer handlar om att influera andra, vilket verkligen är en makt att påverka. Och med makt kommer ansvar. Det måste vi som arbetar med det här förstå. Och välja noga vad vi vill inspirera till. Precis på samma sätt som alla vi som följer olika influencers också måste ifrågasätta mer. För utan följare finns ingen influencer.
…om politiken kommer fixa målet om att begränsa upphettningen till 1,5 grader.
– Vi måste göra det. Vi har helt enkelt inte tid för fatalism – utan måste organisera oss och kämpa allt vi kan.
