Elbolaget agerar inte av egen omsorg för miljön utan av ekonomiska skäl – politiska beslut fattade efter EU-direktiv år 2010 med krav på minskade utsläpp pressar dem. Koldioxidutsläpp beskattas sedan dess med 20 euro (cirka 200 kronor) per ton och de tidigare generösa statliga anslagen dras in om inte bolagen agerar för att minska sina utläpp. Den spanska regeringen satsar i stället pengar på att förhindra personlig katastrof för berörda arbetare.

– Jag är förtidspensionerad och kan inte säga att jag har hög pension men jag överlever, säger 53-åriga Manel Roca som tidigare var anställd på värmekraftverket i Cubelles.

Erbjuds pension eller omskolning

Tidig pension är en del av det omställningspaket den spanska socialistregeringen beslutade om 2018, och som Dagens ETC tidigare rapporterat om. 2,56 miljarder kronor satsas på att underlätta omställningen för de tusentals arbetare som omfattas när kolgruvor och värmekraftverk avvecklas. Anställda över 48 år erbjuds pension – övriga omskolning för arbete inom gröna industrier. Sammanlagt stängs 26 kolgruvor samt alla de värmekraftverk som inte ställer om från koleldning.

Vid årsskiftet 2019 fick bolagen ett ultimatum från regeringen: Kolgruvorna fick antingen besluta om stängning eller betala tillbaka de motsvarande fem miljarder kronor som de fått i statligt stöd för året 2019. Värmekraftverken gavs ett liknande ultimatum – med skillnaden att de som lyckades ställa om till grönare uppvärmning får fortsätta på nåder fram till 2030. 10 stycken tvingas stänga helt före juni 2020 – likt värmekraftverket i Cubelles.

– Det var inte ekonomiskt hållbart. För höga skatter och för lite statligt stöd gjorde att de fick stänga, sammanfattar Manel Roca.

Samma sak gäller värmekraftverket i Teruel, en mindre inlandsstad. Där har Endesas framtvingade beslut att stänga centralen väckt ilska och oro bland arbetare och invånare. Orten har problem med avfolkning och en ohållbart stor andel äldre invånare.

– Vi litar inte på löften om kompensation, säger fackföreningsledaren Alejo Galve.

Han säger att protesterna som påbörjats i regionen skulle kunna leda till något som liknar proteströrelsen gula västarna i Frankrike, som blossade upp efter att franska regeringen beslutat om bland annat högre bränslepriser för en grön omställning. Det blev delvis en strid mellan landsbygd och tätort.

– Det här är oerhört traumatiskt för invånare och hela regioner som riskerar ekonomisk ruin och avfolkning, säger Alejo Galve.

Kräver bolagen på pengar

Den spanska miljöministern Teresa Ribera, som står bakom omställningspaketet, säger sig inse allvaret för regionen och besökte Teruel i slutet av januari. Där träffade hon fackförenings- och näringslivsrepresentanter. Hon lovade stora skattelättnader för små företag och ekonomiskt stöd för att göra regionen attraktiv samt påminde om att berörda arbetare får stöd.

– Det är en svår men absolut nödvändig omställning. Vi kan rädda både jobben och miljön, sa Teresa Ribera till ABC.

Kolgruvor och värmekraftverk ger orter ekonomisk näring, men många invånare är också kritiska till deras existens. Cubelles och den angränsande staden Cunit kräver nu elbolaget Endesa på miljardkompensation. De vill kompenseras för den skada de menar att värmekraftverket åsamkat orterna genom åren. Cubelles borgmästare Rosa Fonoll hävdar att dess närvaro hindrat utvecklingen av turistnäringen. Det första hon gjorde efter värmekraftverkets stängning var att godkänna bygget av en camping på fältet mellan det och havet, samt uppmuntra vattensportsföretag att etablera sig – något hon menar kommer att skapa arbetstillfällen.

Bägge orterna klagar på föroreningar och utsläpp som drabbat de boende direkt.

– Nu när skorstenen slutat spy ur sig rök har min balkong slutat rosta. Jag undrar vad det gjort med mina inre organ? säger Cunit-bon Pilar Arruga som bott granne med kraftverket i femton år.

Stor omvandling

Energisektorn i Spanien har genomgått en stor omvandling de senaste decennierna. År 1997 beslutade José María Aznars högerregering om en liberalisering av marknaden. Sedan 2010 års EU-direktiv om att inte ge statligt stöd till icke vinstgivande kolindustri har hans parti PP på olika sätt försökt kompensera bolagen – samt motsatt sig alla former av energisjälvförsörjning som skulle konkurrera med dem.

Numera kontrollerar fem elbolag hela Spaniens elmarknad. Endesa, Iberdrola, Naturgy, EDP Spain och Viesgo står för 80 procent av energiframställningen och 90 procent av försäljningen. I deras styrelser sitter toppolitikers vänner och familjemedlemmar.

Socialistregeringen som tillsattes i juni 2018 hänvisar till EU-direktiven när de genomför sina åtgärder men är långt striktare mot elbolagen än vad högerregeringen var. Dessutom kompenseras regioner och arbetare i högre grad. Regeringen har också lovat att stötta initiativ energisjälvförsörjning vilket kan bryta elbolagens monopol.

Åtgärderna välkomnas av fackförbund och många arbetare.

– Pensionen är en bra lösning. Jag är fortfarande ung. Tidigare gick mitt liv ut på att antingen arbeta eller vila upp mig från arbetet. Nu har jag tid för familjen och långa promenader, säger Manel Roca.

Vänsterpartiet Podemos och andra mindre oppositionspartier anser dock att löftena och åtgärderna är otillräckliga för regionerna.