Sveriges geologiska undersökning SGU har månad efter månad i över ett års tid varnat för de låga grundvattennivåerna i Sverige. 

Sedan hösten 2015 har stora delar av Sydsverige fått upp till 30 procent mindre nederbörd än normalt. Underskottet i nederbörd ledde till att fjolåret blev det torraste på 40 år. Om torkan håller i sig i år riskerar Sverige att uppleva den allvarligaste vattenbristen sedan 1910-talet.

Annons

Hotet gäller inte bara tillgången på dricksvatten ur kranen, utan all vattenförsörjning till skogs- och jordbruk, industri och turism. Dessutom riskerar torkan att påverka förutsättningarna för växter och djur i svenska sjöar och vattendrag. Både Öland och Gotland har redan varit med om att dricksvatten behövt köras dit med tankbil.

Trots detta vill branschorganisationen Svenskt vatten lugna oss något. ”Ansträngt, men inte kris”, skriver organisationen på sin hemsida. Samtidigt varnar myndighetssajten krisinformation.se för att vattensituationen inför sommaren är ”allvarligare än på flera decennier” och uppmanar alla att göra vad de kan för att spara vatten. 

Exceptionell torka

– Att det ser ut som det gör just nu beror på en exceptionellt torr höst och vinter som gör att grundvattnet inte fyllts på av nederbörd, säger Pär Holmgren, före detta meteorolog på SMHI och väderpresentatör på SVT, numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Värst är läget för dem som hämtar sitt vatten från en brunn eller från vattentäkter nära havet. För de förstnämnda kan vattnet helt enkelt sina, för de sistnämnda handlar det om att en låg grundvattennivå leder till att saltvatten från havet i stället tränger in och förgiftar sötvattnet.

– Men de naturliga variationerna när det gäller nederbörd är väldigt stora. Får vi en regnig höst, vinter och vår kommer det här att ha rättat till sig till nästa år, säger Pär Holmgren.

Å andra sidan är det inte bara samspelet mellan toppar och dalar i nederbörd som påverkar tillgången till grundvatten. Enligt Pär Holmgren drar även klimatförändringarna sitt strå till stacken. 

Snabbare kretslopp

Med ökad temperatur blir sommaren längre, vilket i sin tur gynnar växtligheten. Men med ökad vegetation och längre och varmare somrar minskar mängden nederbörd som tränger ned till grundvattnet på grund av avdunstning, samtidigt som den ökade vegetationen suger upp mer vatten.

– Klimatförändringarna kommer att leda till mer nederbörd, men med större skillnad mellan blöta och torra perioder. Under de blöta perioderna med mycket nederbörd kommer risken för översvämningar att öka. Och de torra perioderna förvärras på grund av vegetationen och avdunstningen, säger Pär Holmgren.

Det här är något som SGU varnade för i en rapport 2015. Enligt den kommer förändringarna i grundvattennivåerna att bli mindre i södra Sverige än i norra delen av landet, men konsekvenserna däremot större. Grundvattennivåerna i sydöstra Sverige förväntas minska något samtidigt som de långsamreagerande vattenmagasinen får en ökad skillnad mellan minsta och högsta nivå. SGU drar därför slutsatsen att det kommer att fortsätta finnas en risk för minskad vattentillgång under hösten.

Syns liknande trender på andra håll i världen, säg i Europa?

– Det här är det största problemet med klimatförändringarna. Tittar vi på Europa är det främst runt Medelhavet det kommer att bli längre och längre somrar, vilket kommer att förskjuta balansen i klimatet till torrare somrar. Det kommer att bli permanent vattenbrist i en del av världen som är tätbefolkad och har mycket jordbruk. Det här är inte heller något som sker över ett par år. Även om vi lyckas med tvågradersmålet kommer situationen där att förvärras framöver, kanske i 50-100 år till, säger Pär Holmgren.

Hur oroade bör vi vara?

– Om vi ska använda ordet ”oro” tycker jag att vi bör vara mer oroliga än vad vi bevisligen varit. Klimatfrågan är fortfarande 2017 inte tillräckligt högt upp på dagordningen. Det är fortfarande för många som förlitar sig på teknikoptimismen, tron att vi kan nog fortsätta leva som vanligt bara vi hittar ny teknik som löser problemen åt oss.

Sedan hösten 2015 har stora delar av södra Sverige fått 100-200 mm mindre nederbörd än normalt, det vill säga ca 20-30 procent mindre vatten. Nederbördsunderskottet medförde att vi under 2016 upplevde det torraste året på 40 år. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det är framför allt södra halvan av landet som drabbats av torkan, och sydöstra Sverige är mest påverkat. Under 2016 införde flera kommuner begränsningar i den allmänna vattenförsörjningen, och många enskilda fick tillgripa extraåtgärder för sin vattenförsörjning. 

Även om nederbörden faller som under en normalsommar, kommer vattensituationen troligen inte att förbättras, dock med lokala undantag. Om det blir en liknande torrsommar som under 2016, riskerar vi att uppleva den allvarligaste vattenbristen som har registrerats under drygt 100 år.

Vattenbristen i världen

2003 inträffade en torrperiod som drabbade mer än hundra miljoner EU-medborgare till en kostnad av minst 8,7 miljarder euro, motsvarande 80 miljarder kronor.

2011 återkom torkan efter att nederbörden legat 40 procent lägre än normalt. 

Mellan 1976 och 2006 ökade antalet områden och personer som drabbades av torka med nästan 20 procent inom EU.

2007 hade 11 procent av EU:s invånare och 17 procent av unionens territorium upplevt vattenbrist. 

Enligt FN lever två tredjedelar av världens befolkning i områden som drabbas av vattenbrist minst en månad per år.

Inom EU kommer nästan 60 procent av de sojabönor som används för att skapa djurfoder från länder som är sårbara för vattenbrist, vilket betyder att både tillgång till och pris på kött och mejeriprodukter inom EU påverkas av vattentillgången i övriga världen.

Källa: SGU