Shora Esmailian kommer att vara på plats på såväl FN:s klimattoppmöte Cop21 som på de mängder av alternativa möten och seminarier som samtidigt anordnas runt om i Paris.
– Självklart kommer jag också att bevaka demonstrationer och aktioner. Paris kommer att koka av klimatkamp som ingen europeisk storstad någonsin har gjort.
Hon ser flera utmaningar i samband med mötet. För rörelsen gäller det till exempel att undvika en liknande demoraliserande kollaps som den efter Cop15 i Köpenhamn för sex år sedan.
– Det gäller att bygga en kraft som kan åka hem och fortsätta växa efter mötet, säger hon.
För de progressiva krafterna inne på mötet handlar det om att hitta ett sätt att besegra de fossila bromsklossarna och driva fram reella åtgärder. Större utmaning är svår att tänka sig, menar Esmailian.
Enligt din synpunkt, är det försent att rädda Moder jord eller har vi fortfarande en möjlighet?
– Forskningen säger oss att det fortfarande finns ett litet fönster, men för att vi ska klara av att ha en planet att leva på måste utsläppen i de rika länderna nu börja minska med minst – minst! – fem procent per år. De behöver pressas till nära noll omkring år 2030 eller strax därefter. Det handlar om oerhört radikala utsläppsminskningar för att behålla åtminstone en chans att bromsa uppvärmningen till maximalt två grader. Tekniskt är det fullt möjligt – politiskt är en annan sak. Det är upp till oss att göra det nödvändiga möjligt.
”Tyska hushållen är pionjärer som visar vägen”
Tomas Kåberger är professor i industriell energi och ordförande i Japan Renewable Energy Foundation. Under hösten och vintern kommer han återkommande att bidra med krönikor i Dagens ETC.
Tomas Kåberger tror inte att en bred överenskommelse om klimatet är möjlig att nå under Parismötet. Många industriländer som tjänar mycket på fossila bränslen är svåra att övertala. Australien och Kanada är länder som enligt Kåberger mycket väl kan ställa till det trots bred kunskap om miljöfrågor. Men han är ganska säker på att ett antal länder kommer enas.
– De kommer påstå att de räddar världen. Men det är sista chansen för politiker att låtsas att man löste klimatproblemet. Vi är snart i det läget att besluten kommer rulla på av rent ekonomiska skäl, säger han.
Trots att ett gemensamt klimatavtal, enligt Kåberger, är långt borta kan Parismötet ändå vara effektfull – det behövs nämligen aktörer som går före och skapar marknader för att staka ut vägen. Kina och Tyskland lyfts fram som goda exempel. De har bidragit till att det är snart är mer lönsamt att producera förnybar energi. Genom subventioner har de två länderna gett en injektion för marknaden för förnybar energi.
– De tyska hushållen betalade dyrt för den äldre modellen solcellspaneler. Tack vare det kom marknaden för solcellsenergi igång. De är pionjärer som har räddat världen.
Vad är det minsta man borde göra själv för att hjälpa klimatet?
– Bidra på alla tänkbara sätt till att det byggs fler sol- och vindkraftverk. Det kommer ge el som till slut konkurrerar ut fossila bränslen.
”Kursen måste vända inom några år”
Lina Hjorth är ledarskribent i Dagens ETC, jurist, vänsterpartist och klimataktivist.
Lina Hjorth tror inte att förhandlingarna i Paris kommer ge några större resultat.
– Många lyfter fram Kina som den största boven vilket ju inte alls är sant. Det är ett fulspel som döljer det ansvar och den skuld till problemen som de rika länderna bär, säger hon.
Ett globalt avtal måste bli både bindande och rättvist, menar Hjorth.
– En del av rättviseproblematiken ligger i att beräkningarna utgår ifrån de inhemska utsläppen i en situation där vi har utlokaliserat många smutsiga industrier till fattiga länder. Vi borde naturligtvis egentligen ta ansvar för allt vi konsumerar.
En annan stötesten är de rika ländernas vägran att ta ansvar för sin historiska skuld. De har byggt upp sitt välstånd på fossila bränslen och orsakat denna kris och sedan förvägrar vi fattiga länder möjligheten att utvecklas, förklarar Hjort. Jordens framtid ligger fortfarande i våra händer men det börjar bli bråttom.
– Kursen måste vända inom några år. Det går naturligtvis inte att säga exakt, men många talar om år 2020 som ett avgörande tidpunkt, säger Lina Hjort.
Nämn något du tycker är det minsta man själv kan göra för miljön?
– Det allra viktigaste man kan göra för miljön är att engagera sig politiskt och jobba för dessa frågor! I ett parti eller en miljöorganisation eller i facket eller vad som helst.
”EU och USA är de verkliga bromsklossarna”
Johan Ehrenberg, ETC:s grundare, skriver återkommande om klimatfrågan i Dagens ETC.
Johan Ehrenberg anser att det viktigaste att bevaka är lobbyaktivisterna för fossila bränslen så att de inte får chansen att förstöra mötet genom att använda ord som ”lönsamhet” i argumentationen. En av de största utmaningarna under mötet är att länderna fokusera på rätt saker i förhandlingarna, säger Ehrenberg.
– Det gäller att få de rika länderna att sluta använda fossil energi. Det är dessa länder som dominerar ekonomin och skapar klimathotet. Att det sedan är andra länder som sitter på energikällorna är en annan sak. Norge är världens klimatsmutsigaste land. Norrmännen måste ändra sig, inte Afrikas fattiga länder.
Hotet mot en bra miljöpolitik kommer, enligt Ehrenberg, först och främst från EU och USA. De utnyttjar sin position eftersom de är storkonsumenter av energi.
– EU och USA är de verkliga bromsklossarna. Som skyller på Kina och Indien. EU och USA kan gå före utan problem. Men problemet är att de inte vill.
Själv kommer Ehrenberg bevaka mötet via internet. Han flyger helst inte och en tågresa till Paris är tidskrävande.
Vad kan man själv göra om man vill vara mer klimatsmart?
– Kör du bil, byt till elbil. Flyg inte. Ät mindre kött. Sätt upp solceller!
