BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Inom de egna verksamheterna har kommunen stor möjlighet att styra inköpen till de 19 miljoner måltider som serveras inom skola, vård och omsorg varje år. Den utsläppsmängd, som i dag kommer från kött, chark och ägg, skulle bli hälften så stor om de livsmedlen ersattes med vegetariska alternativ, konstaterar Miljöförvaltningen i sin rapport ”Fossilfritt Göteborg – vad krävs”. Därför föreslår de som en åtgärd att ”endast servera vegetarisk mat i kommunala verksamheter, samt vid möten, representation med mera”, samt att ”ersätta mejeriprodukter med vegetabiliska alternativ”. Det finns redan i dag vegetariska alternativ och köttfria dagar i skolorna, men den här åtgärden handlar om att gå ett steg längre och gå över till helt vegetarisk eller vegansk mat.

Visst motstånd finns

Fredrik Högberg, en av Miljöförvaltningens utredare bakom rapporten, konstaterar att det, med rätta, finns ett visst motstånd inom kommunens verksamhet mot att fasa ut mejeriprodukterna, eftersom det gör serveringen mer komplicerad ur hälsoperspektiv. Men teoretiskt sett så finns det potential för att ta bort kött helt.

– Det är näringsmässigt ofarligt, du kan få fullvärdigt protein från annat håll. Men att helt stryka köttet från skolmåltiden eller äldreboendena är oerhört ideologiskt laddat. Om det fanns en politisk majoritet för det, så är jag övertygad om att måltidsorganisationen skulle lösa det, säger Fredrik Högberg.

Kommunen har relativt svårt att påverka vad medborgarna väljer att äta hemma, men har ändå ett antal förslag som syftar till att försöka göra klimatvänligare mat till mer av en norm än den är i dag. Förutom att informera om konsekvenserna av vad vi väljer att köpa och äta, så kan de även ställa krav på vad som erbjuds på platser som de har inverkan på, som på Stadsmuseet eller Liseberg.

– Vi skulle teoretiskt kunna säga att vi bara kommer sälja vegetariskt på Liseberg. Men det är lite känsligare eftersom det är direkt betalande kunder som kommer till Liseberg, medan våra barn i skolan i klassiskt manér inte har samma möjlighet att göra sin röst hörd på ett ekonomiskt sätt, säger Fredrik Högberg och tillägger att vegetarisk mat skulle kunna vara ett krav i framtida upphandlingar.

Men vi köper också andra saker, som kläder, elprylar och leksaker. Den konsumtionen står för 18 procent av våra utsläpp. Där kan kommunen påverka genom att på olika sätt lyfta delandeekonomi och återbruk, genom att exempelvis se till att det finns tillgängliga lokaler. Men delande är något som förvaltningen skriver redan har ”börjat spira i Göteborg”. De syftar på initiativ som Fixoteket, Leksaksbiblioteket och Fritidsbanken, som ETC Göteborg har rapporterat om tidigare.

Antog hållbarhetspolicy

Den offentlig konsumtion, det vill säga allt som staden köper in, som livsmedel, el och transporter kopplade till tjänster, står för 22 procent av våra utsläpp. Några nyligen tagna beslut fokuserar på hållbarhet, som att Stadsledningskontoret i början av året antog en hållbarhetspolicy för representation och att det kommit nya krav på arbetsmaskiners drivmedel och standard. Men just den offentliga konsumtionen har göteborgarna svårare att påverka.

– Det vi kan förvänta oss som vanliga invånare som röstar är att politikerna vågar och genomför det som vi ger dem mandat att göra. Som privatperson kan jag göra min röst hörd, gå på möten och skriva Göteborgsförslag för att påminna politikerna vad de behöver göra, säger Fredrik Högberg.