Genom att låta kraftverksägarna tävla mot varandra i en auktion vill man hitta det företag som är redo att stänga ner till lägst kostnad. I första steget ska upp till 4 gigawatt avvecklas mot statlig kompensation. Vattenfall äger Tysklands näst största stenkolskraftverk – Moorburgverket utanför Hamburg. Anläggningen har varit en katastrof både för miljön och balansräkningen ända sedan start, och så sent som i halvårsrapporten tvingades bolaget skriva ned värdet med 9,1 miljarder kronor. Nu deltar Vattenfall i budgivningen och hoppas kunna avveckla den blödande mardrömmen redan under 2021.
Kostsamt äventyr
Det är bra, anser Ulf Erlandsson som är ordförande för AFII, en tankesmedja för klimatteman inom ränte- och obligations-marknaden.
– Sannolikheten att Vattenfall skulle tjäna pengar på kolkraft i Tyskland framöver är låg, enligt vår bedömning. Därtill skulle ett lyckat auktionsresultat innebära att Vattenfall kan gå från att vara Sveriges i särklass största klimatvärsting till att bli en kraft för positivt klimatarbete.
Det vore, enligt Ulf Erlandsson, bra både för bolagets anseende och kanske framförallt för alla medarbetare som vill utveckla klimatvänliga energisystem.
– Bolaget skulle därmed också frigöra sig från hyckleriet när man påstår sig vilja bli fossilfria inom en generation och samtidigt köra kolkraft till 2038. Det vore också bra för ägaren, svenska staten, då man de facto stänger ned det svenska koläventyret för gott, säger han.
Ett äventyr som kostat mer än det smakar. Under de senaste tio åren har Vattenfalls energiprojekt i EU utanför Norden resulterat i värdeförluster på 150 miljarder kronor, enligt bolaget. Det är lika mycket som Sverige kan få betala till EU:s återhämtningsfond.
”Uppseendeväckande”
Ulf Erlandsson tror också att en nedstängning av det moderna Moorburgverket skulle ge kolavvecklingen generellt en skjuts.
– Det ger utrymme att driva frågan om kolavveckling mot finska staten och Fortum. Finska staten är genom Uniper tillsammans med Vattenfall de två i särklass största aktörerna i den första kolauktionen.
Moorburg drog igång 2015. Vid fullt kapacitetsutnyttjande släpper verket ut mellan sex och åtta miljoner ton koldioxid per år. Det är fyra eller fem gånger mer än de beräknade utsläppen om Preemraff tillåts expandera, framhåller han.
– Att frågan om kvarvarande kolkraftverk har kommit så i skymundan, när de har så stor utsläppspåverkan, är minst sagt uppseendeväckande, säger Ulf Erlandsson.