Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Vattenfall har jämställt det tyska beslutet med expropriering och begärt full ersättning för förlorade intäkter. Summan som Vattenfall vill ha ligger på 45 miljarder kronor plus ränta, enligt uppgifter från den tyska regeringen.
Nyligen vann den statliga kraftkoncernen en delseger i processen när den amerikanska skiljedomstolen, ICSID, som hanterar konflikten, avvisade en inlaga från den tyska staten vilken hävdade att skiljedomstolen inte skulle ha rätt att avgöra den svensk-tyska tvisten.
Beslutet välkomnas av Vattenfall.
– Det betyder att vår position bekräftas, kommenterar Stefan Müller på Vattenfalls pressavdelning i Tyskland.
”Hindrar progressiv miljöpolitik”
Utgångspunkten i Vattenfalls stämning av Tyskland är att bolaget anklagar de tyska politikerna för brott mot handelsavtalet ECT (Energy Charter Treaty). Tillämpningen av avtalet innebär att företag kan stämma stater för att deras investeringar i energianläggningar, som kolkraftverk och kärnkraftverk, hotas när till exempel utvecklingen för förnybara bränslen går framåt och nya alternativ tar över. Detta är något som stora delar av den europeiska miljörörelsen är starkt kritiska till.
Att företag – inom ramen för olika handels- och investeringsavtal – drar nationer som tar progressiva beslut inför rätta kan förhindra länders klimat- och miljöarbete, anser kritikerna. Det faktum att Vattenfall i det här fallet dessutom är ett statligt bolag har fått många att efterlysa bättre politisk bolagsstyrning.
Bland de svenska riksdagspartierna talas det dock – med undantag för Vänsterpartiet och enskilda miljöpartister – tyst om tvisten.
Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson, anser att kravet på ersättning borde läggas ned.
– Alternativt ska pengarna återbetalas till tyska staten med förslaget att de går till förnybart och kompensation till de områden som drabbats av kolbrytning, säger han.
Vattenfalls Stefan Müller säger att han inte kan svara på vad Vattenfall ska göra med pengarna om bolaget vinner rättstvisten.
– Vi vill inte spekulera innan ett beslut är fattat av ICSID. Vi vill blir fossilfria inom en generation och våra investeringar ligger självklart i linje med den bolagsstrategin.
117 stämningsfall
Nyligen rapporterade Dagens ETC om att inget annat handelsavtal i världen har utlöst fler rättsfall mellan en stat och ett företag än ECT-avtalet. 117 stämningsfall är hittills kända, efter en massiv ökning av fall under de senaste fem åren.
Vänsterpartiet vill att ECT-avtalet ska hävas helt eller göras om i grunden så att bolag inte kan stämma stater.
– Det är helt orimligt och odemokratiskt att ett internationellt avtal nu försvårar för länder att driva en progressiv miljö- och klimatpolitik. Tyvärr är det okänt för många, även bland riksdagsledamöter, säger Jens Holm.
Uttalar sig inte
När Dagens ETC söker näringsminister Mikael Damberg (S) för att fråga hur regeringen ser på den svensk-tyska tvisten och vad statliga Vattenfall borde göra med den eventuella ersättningen får vi beskedet att statsråd inte uttalar sig om pågående rättstvister.
Handelsminister Ann Linde (S) uttalar sig dock via mejl om hur regeringen ser på den mer generella kritiken om att handelsavtal som ECT förhindrar miljö- och klimatarbetet.
– Jag delar inte den kritiken. Frihandel och miljöhänsyn går hand i hand. Vi i Sverige driver på för att vi ska sluta moderna och progressiva handelsavtal, som till exempel det mellan EU och Kanada, (Ceta). I Ceta betonas vikten av multilaterala miljöavtal och av ömsesidigt stödjande mellan handel och miljöpolitik, regler och åtgärder. Miljölagstiftning ska inte åsidosättas för att främja handel eller investeringar.
