Den idag vanligaste solcellen på marknaden innehåller halvmetallen kisel, som till stor del framställs i just Xinjiang i västra Kina – där över en miljon människor kan ha förts bort till omskolningsläger, enligt människorättsorganisationer.

Sedan avslöjandet har de utpekade svenska bolagen uttryckt att det är ett problem för hela branschen att ”i princip alla solceller” har kopplingar till Xinjangprovinsen. Till Svenska Dagbladet säger företrädare för både Vattenfall och Ikea att de gärna hade sett att det satsades mer på solcellstillverkning i Europa och Sverige – något som skulle göra det enklare att hålla koll på värdekedjorna.

– Vi skulle välkomna en satsning på solcellstillverkning i Europa på motsvarande sätt som vi sett för batterier, där Northvolt spelar en viktig roll. Sverige har redan forskning på hög nivå, men för att kommersialisera och producera stora volymer krävs det kapital och ett tydligt stöd och strategi från såväl nationell nivå som EU-nivå, säger Vattenfalls hållbarhetschef Annika Ramsköld, till tidningen.

Marknadsledande inom fältet

Kisel är ett av världens vanligaste grundämnen, så det är inte geografiska eller geologiska faktorer som påverkat att Kina dominerar världens solcellsproduktion. Däremot har landet satsat stort på att bli marknadsledande inom fältet. När det stora prisraset på solceller inträffade omkring 2011 var det flera europeiska solcellsföretag som tvingades i konkurs medan kinesiska bolag överlevde. En av orsakerna var att de kinesiska bolagen hölls under armarna i form av statliga investeringsstöd.

Trots att svenskarna blir allt mer benägna att installera solceller har vi idag endast en marginell solcellsproduktion i Sverige. Men så hade det inte behövt vara, enligt tre Chalmersforskare som nyligen publicerat en studie i den vetenskapliga tidsskriften ”Renewable and Sustainable Energy Reviews”. I den beskrivs hur Sverige historiskt sett inte tagit tillvara på möjligheten att bygga en storskalig inhemsk industri för tillverkning av solceller. Bristen på en tydlig nationell strategi har varit det huvudsakliga problemet, säger medförfattaren Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers.

–  Om vi i Sverige för ett par decennier sedan hade förstått att solenergi antagligen kommer bli den dominerande energitillförseltekniken – då hade vi också strategiskt satsat på olika kompetensområden och haft en industripolitik som understödjer en inhemsk solcellsindustri. Till exempel hade man kunnat tänka sig att vi hade etablerat ett norskt-svenskt samarbete, eftersom Norge har en egen kiselproduktion.

”Haft en klar vision”

Sven Lindström, vd på det svenska företaget Midsummer som producerar så kallade tunnfilmssolceller och paneler i Järfälla i Stockholm, delar Chalmersforskarnas analys.

– I Kinas fall har man haft en klar vision och en fokuserad satsning på att bygga upp en storskalig tillverkningsindustri. Någon liknande strategi har aldrig funnits här, utan man har trott att marknadskrafterna ska kunna styra utvecklingen. Då blir resultatet det vi ser idag, säger han.

Att Midsummer, till skillnad från många andra europeiska solcellsföretag, har överlevt prisraset beror enligt honom på att bolaget satsat på ett teknikskifte.

– Eftersom vi inte kunde konkurrera med de traditionella kiselsolcellerna har vi fått hitta egna nischer och styrkor. En fördel med de lätta och flexibla tunnfilmsolcellerna som vi producerar är att de är böjliga och därmed kan integreras i olika byggnadsmaterial, säger Sven Lindström.

I dagsläget har Midsummer långt gångna planer på att starta en fabrik i Italien, som nyligen infört en skatterabatt vilken gör det mycket fördelaktigt för husägare att installera solcellssystem. Företaget bedömer också att en stor del av investeringskostnaden för den kommande fabriken kommer att finansieras genom bidrag från italienska myndigheter.

– Om vi gavs samma möjligheter att investera i Sverige skulle vi utan tvekan kunna lägga fabriken här. Med billiga svenska lån skulle vi kunna bygga upp en gigawatts solcellskapacitet på några år, vilket betyder att vi skulle kunna förse hela norra Europa med solpaneler, säger Sven Lindström.