Och de nya ägarna har inga tankar på att låta brunkolet ligga kvar i marken – tvärt om. Daniel Kretinski, som är delägare och VD för EPH, har sagt att de istället räknar med en brunkolsrenässans framöver.
Försäljningen av brunkolskraftverken, som släpper ut mer koldioxid på ett år än hela Sveriges samlade utsläpp, kastar långa skuggor över regeringens klimat- och miljöpolitik och kritiseras nu hårt av miljörörelsen.
– Samma vecka som världens första globala klimatavtal ska undertecknas lägger Sveriges statliga energibolag ett förslag som innebär den sämsta tänkbara lösningen för klimatet. Om affären går igenom tas kolgruvorna över av ett bolag som har som sin affärsidé att krama ur det sista av det klimatskadliga kolet. Sannolikt vill bolaget också öppna nya kolgruvor. Det här är en förlustaffär både för klimatet och ekonomin, som riksdag och regering inte bör acceptera, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressuttalande.
Även Greenpeace är kritisk till uppgifterna:
– Ekvationen är väldigt enkel. Om vi ska nå 2-gradersmålet, och nu har världens ledare enats om att vi ska ännu lägre ner, till 1,5 grader, så behöver 90 procent av kolet vara kvar i marken. Hälften av brunkolen finns i Tyskland och Vattenfall kontrollerar ett av de fyra största områdena, säger Annika Jacobson, Sverigechef för Greenpeace, till SvD.
”Strategiskt och finansiellt rätt”
Vattenfall är däremot nöjda med försäljningen och gläds åt att bolaget nu blir av med en stor del av sina koldioxidutsläpp.
– Idag har vi tecknat ett viktigt avtal för Vattenfall. Försäljningen av vår brunkolsverksamhet känns både strategiskt och finansiellt rätt med tanke på de marknadsförhållanden som råder och den förväntade utvecklingen. Vi ökar nu omställningstakten mot en mer hållbar produktion. Försäljningen innebär att mer än 75 procent av vår totala produktion kommer att vara klimatneutral jämfört med ungefär 50 procent idag, säger Vattenfalls VD och koncernchef Magnus Hall i ett pressuttalande.
Även om priset för kolkraftverken hamnar långt under vad Vattenfall investerat i verksamheten går det fortfarande att tjäna pengar på dem. Den tyska miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe (DUH) räknar med att Vattenfall tjänade ungefär nio miljarder kronor på brunkolen i Tyskland 2013.
Försäljningen kommer att bokföras med en negativ resultatpåverkan på mellan 22–27 miljarder kronor, skriver Vattenfall i sitt pressmeddelande.
”Ett bolag med smutsig historia”
Annika Jacobson på Greenpeace är starkt kritisk både till försäljningen, men också till det bolag som Vattenfall nu väljer att göra upp med.
– Vattenfall sätter det här i händerna på ett bolag som hoppas att klimatpolitiken inte ska fungera. Bolaget omges dessutom av flera korruptionsanklagelser. Det är ett bolag med smutsig historia och en smutsig framtidsplan.
Även Jonas Sjöstedt (V) kritiserade försäljningen hårt under måndagen:
– Hur kan MP medverka till det sämsta klimatbeslutet i Sveriges historia? Det är ett haveri för klimatet och Sveriges gröna trovärdighet, skriver Jonas Sjöstedt på Twitter och fortsätter:
– Om 30 år kommer man att minnas en nyhet från idag: klimathaveriet att ge bort Vattenfalls kol till skojarna i EPH.
Den föreslagna affären har nu överlämnats till Vattenfalls ägare, den svenska staten, och väntas slutföras inom några månader efter godkännande från regeringen.
Ännu har Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson inte kommenterat försäljningen.
