Det blev starten för en långdragen tvist där Vattenfall kräver skadestånd för nedstängningen från tyska staten.

2012 stämde den svenska energijätten Tyskland både inför landets författningsdomstol och i en parallell rättsprocess i Världsbankens internationella skiljedomstol i Washington med stöd av Energistadgefördraget (ECT).

I december 2016 kom en dom från författningsdomstolen som sade att Vattenfall hade rätt till en rimlig ersättning, dock utan att ange någon summa. Den tyska staten svarade med att stifta en lag om ersättning, men Vattenfall ansåg inte att det räckte.

– Lagen gav oss inte den kompensation den var ämnad att göra enligt den konstitutionella domstolen och den trädde aldrig i kraft, säger Anne Gynnerstedt, Vattenfalls chefsjurist till Dagens ETC.

Bolaget lämnade in ett klagomål och i oktober 2020 meddelade författningsdomstolen att den tyska staten ska göra om ersättningslagen så snart som möjligt.

Välkomnar uppgörelsen

Under tiden har även processen under Energistadgefördraget fortgått utan att någon dom meddelats. Vattenfalls krav i det parallella tvistemålet uppgår enligt den tyska regeringen till 44 miljarder kronor plus ränta, vilket i så fall skulle landa på drygt 60 miljarder kronor.

– Men den summan omfattar även Eons del. Vi äger 50 procent av Krümmel och 66,7 procent avBrunsbüttel, säger Anne Gynnerstedt.

De 14 miljarder som den tyska staten nu erbjuder är ändå betydligt mindre än de summor Vattenfall begär i skiljedomstolen, särskilt eftersom ersättningen inte innefattar räntor. Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg är ändå nöjd.

– Vi välkomnar den föreslagna uppgörelsen eftersom den sätter punkt för många års dyrbara och tidskrävande tvister, säger hon i ett pressmeddelande.

Ett villkor för uppgörelsen är att Vattenfall lägger ner alla pågående tvister mot tyska staten, däribland stämningen under Energistadgefördraget. Den ska vilandeförklaras tills den nya lagstiftningen som krävs för utbetalningen har godkänts av den tyska förbundsdagen och av EU-kommissionen.

”Strider mot EU-rätten”

Jürgen Knirsch på tyska Greenpeace anser att uppgörelsen var ekonomiskt fördelaktig för Vattenfall.

– Enligt våra beräkningar skulle Vattenfall ha kunnat kräva omkring 150 miljoner euro (ca 1,5 miljarder kronor) i skadestånd av tysk nationell domstol, nu får bolaget åtta gånger den summan. Det visar att pressen från den parallella processen i skiljedomstolen i Washington har varit effektiv, säger han.

Just nu prövar EU-domstolen om ECT-stämningar mellan företag och stater inom EU är förenliga med EU-rätten. Domstolens generaladvokat Maciej Szpunar som håller i målet har redan meddelat att han anser att EU-interna stämningar strider mot unionens lagstiftning.

– Om den tyska regeringen hade väntat några månader på EU-domstolens utslag kunde den ha sparat mer än 1,2 miljarder euro, säger Jürgen Knirsch.