Så beskriver forskaren Behdad Moghtaderi den nyuppfunna framställningen av grön vätgas vid Newcastle University i den australiensiska delstaten New South Wales.
Han leder en grupp på omkring 30 personer som arbetar med universitets pilotprojekt inom ny vätgasteknik.
På universitetsområdet står en så kallad ”Hydro Harvester” – en uppfinning som utvinner fukt från luften för att sedan, med hjälp av solenergidriven elektrolys, använda elektricitet för att spjälka vattenmolekyler till syre och lagringsbar vätgas.
– Systemet är det första i sitt slag i världen, berättar Behdad Moghtaderi när han vant rör sig genom universitets korridorer och visar upp labbet där hans team arbetar.
– Vi kombinerar vår Hydro Harvester med en konventionell elektrolysör, vilket gör det möjligt att producera vatten från atmosfärisk fukt och därigenom göra hela systemet oberoende av tillgången på vatten.
Räddaren i nöden
Än så länge är efterfrågan på vätgas runt om i världen relativt blygsam, men intresset ökar och i takt med att det blir allt mer bråttom att nå de globala klimatmålen spås energikällan få en större roll i energisystemet. Fartyg, flyg, lastbilar och industrier – samtliga ska skrota fossila bränslen och även om allt fler elbilar rullar ut på våra vägar befarar många att batterierna inte kommer att räcka till. Därför riktas allt fler blickar mot vätgas och bränsleceller som en dellösning när världen snabbt ska minska koldioxidutsläppen. I bränslecellsmotorer omvandlas väte till el och restprodukten är ofarlig vattenånga.
För att producera större delen av världens nuvarande vätgas – som bland annat nyttjas i industriprocesser – används smutsig fossil naturgas. Men i Newcastle tillverkas istället förnybar vätgas, ett bränsle helt utan utsläpp.
”Satsar allt mer”
Utanför universitetsbyggnaden visar Andrew Maddocks, en annan av huvudforskarna i det australiensiska pilotprojektet, stolt upp Hydro Harvester. Uppfinningen har försetts med en solpanel som producerar fem kilowatt riktad åt väster och ytterligare en som är vänd österut.
Med hjälp av två solcellsdrivna elektrolysörer ”skördas” sammanlagt upp till 1 000 liter vatten i timmen från luften, varpå vätgas sedan lagras i röda behållare.
Att den gröna vätgasen är här för att stanna råder det knappast några tvivel om, säger Andrew Maddocks.
– Kolverksamheterna stänger ner samtidigt som Australiens politiker satsar allt mer på gröna energikällor, vilka dessutom blir allt billigare, förklarar han.
Kan pressa priset
Det finns dock flera kända nackdelar med vätgastekniken. En är att elektrolysprocessen, som spjälkar vattnet till vätgas och syre, normalt kräver mycket el. En annan uppförsbacke är de höga produktionskostnader som uppstår vid exempelvis rening av havsvatten, som ofta används i samband med elektrolysprocesser. Newcastle University kan undvika en del av dessa kostnader, bland annat eftersom forskarna här använder sig av fukten från luften när de framställer sin vätgas.
– Normalt sett behöver vatten renas innan det kan användas, men det behövs inte med det vatten som produceras i Hydro Harvester. Därmed minskar vi kostnaderna rejält och kan producera vätgas mycket billigare än våra konkurrenter, förklarar Behdad Moghtaderi.
Spås bli konkurrenskraftig
Undersökningar visar att Australien för tillfället producerar grön vätgas till en kostnad av mellan tre och fyra australiensiska dollar (AUD) per kilo, motsvarande cirka 25 kronor. Mot slutet av årtiondet spår experter att den siffran landar på omkring två AUD (cirka 13 kronor), vilket kommer göra gasen konkurrenskraftig gentemot fossila energikällor.
Newcastle University planerar nu ett samarbete med en biltillverkare och om allt går i lås blir det första gången vätgas används som bilbränsle i Sydney.
Samtidigt har universitetet, tillsammans med det hållbara energibolaget Southern Green Gas, stora planer på att skala upp vätgasprojektet och implementera systemet i en gasanläggning senare i år.
–Vi kommer styra den anläggningen härifrån, förklarar Behdad Moghtaderi.
Svårt att transportera
Men är vätgas verkligen ett bra alternativ för att ersätta fossila bränslen inom till exempel kraftvärme och transporter? Det råder det delade meningar om.
Bortsett från höga produktionskostnader är lagring och transport ett problem som måste övervinnas i utrullningen av vätgas som klimatsmart teknik.
Dagens elektrolysörer är samtidigt dyra och behöver sällsynta ädelmetaller. Många biltillverkare – däribland Volkswagen – ser därför inte vätgas som en framtidsteknik utan satsar fullt ut på elbilar.
Lösningar finns dock inom räckhåll, enligt vätgasförespråkarna, och för Australiens vätgasproduktion kommer 2022 bli ett viktigt år, säger Behdad Moghtaderi. Han förklarar att Newcastle University och Southern Green Gas, med hjälp av statliga pengar, kommer låta grön vätgas reagera med koldioxid för att bilda grön metan (så kallad e-metan). På så vis kan transportproblemet lösas.
– Vi kommer då kunna transportera metanet över stora områden genom de gasrör som redan används till naturgas, säger han.
– I ett större perspektiv kanske vi till och med kan exportera grön metan till Asien och Europa.
När metanet förbränns bildas koldioxidutsläpp, men dessa ingår i ett hållbart kretslopp förklarar Behdad Moghtaderi.
– Det skapas utsläpp initialt men genom produktionen av mer syntetisk metan koller koldioxiden att fångas in igen och processen återupprepas.
”Ser början på övergången”
Det är inte bara i Newcastle som den gröna energivågen sveper fram. Det pågår många liknande projekt i Australien och det största är Asian Renewable Energy Hub, i Pilbara-området i delstaten Western Australia.
Investeringarna, som uppgår till 51 miljarder AUD (330 miljarder kronor), ska resultera i en produktion av 26 gigawatt billig sol- och vindel, vilket är mer än landets samlade produktion från koleldade kraftverk. En del av den elen kommer sedan att användas till elektrolysprocesser vid produktion av grön vätgas.
Australiens ekonomi har länge vilat på fossila källor och fortfarande vill landet utvinna enorma fossila naturgasfyndigheter. Men Andrew Maddocks är hoppfull.
– Vi ser nu början på övergången till förnybart, säger han.
