I klimatförändringarnas kölvatten ökar extrema väderfenomen som torka, översvämningar och stormar. Precisa väderprognoser blir allt viktigare för att planera katastrofhjälp till de områden som drabbas, exempelvis i Sahel, en region som sträcker sig som ett band söder om Saharaöknen ända från Atlanten till Stilla havet. Där drar jordbrukssäsongen igång nästa månad. Men de senaste åren har området drabbats av torka och missväxt och väderprognoser visar att torka sannolikt slår till i år igen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi vet att risken för en katastrof är hög och därför har vi personal på plats som försöker analysera hur många människor som troligtvis kommer att gå en tuff situation till mötes, säger Patrick Fox, chef för svenska Röda korsets katastrofenhet.
På så sätt kan organisationen även prioritera vilka åtgärder som ska sättas in i förväg, till exempel utdelning av matpaket, dricksvatten och utsäde och verktyg inför nästa säsong.
– Om det blir begränsad eller ingen skörd alls kommer matpaket behöva distribueras ända till nästa skörd i september 2019. Det är den typen av stöd som vi redan nu ser behöver sättas in. Vi måste skapa en möjlighet till återuppbyggnad efter katastrofen, säger Patrick Fox.
Förbestämd insatsbudget
Men fortfarande saknas ofta finansiella resurser för att täcka upp de behov som uppstår vid naturkatastrofer. Därför bedriver Röda korset just nu pilotverksamhet i olika länder för att effektivisera beslutsprocesserna innan katastroferna slår till, genom så kallad Forecast-based financing, prognosbaserad finansiering. I regioner som är särskilt drabbade av extremväder bestämmer beslutsfattare vilka insatser som automatiskt ska sättas in inför särskilda katastrofscenarier. Varje insats tillägnas en förbestämd budget, och vilken åtgärd som tillämpas beror på hur stor chans det är att scenariot blir verklighet. Tack vare allt mer avancerade väderprognoser kan en del av finansieringen alltså säkras redan på förhand.
Att förutspå vädret för att förbereda sig inför katastrofer är egentligen inget nytt, säger Patrick Fox.
– Människan har använt sig av traditionella meteorologiska data länge. Vi vet att våren, sommaren eller hösten är på väg och att den kommer slå på ett visst sätt. Sedan har vi över tid förfinat det och blivit bättre på att bedöma till exempel hur lång försommartorkan blir och hur kraftfull den kommer vara. Men nu börjar vi bli bättre på att inte bara förutsäga eventuella förändringar, utan i allt högre grad även kvantifiera dem och se i vilken utsträckning de kommer ske, säger han.
”Vissa tar större risker”
På Röda korset använder man sig både av historiska data om återkommande vädercykler i olika delar av världen såväl som meteorologiska prognoser, för att ta fram olika scenarier och räkna ut hur sannolikt det är att de blir verklighet.
– Vissa beslutsfattare är kanske mer riskbenägna och kommer inte göra investeringar om det inte är minst 80 procents sannolikhet att ett visst scenario kommer ske. Andra har inte råd att vara så strikta i sin riskbenägenhet och agerar kanske redan vid 50 procents sannolikhet. Det beror också på hur mycket resurser man har. Men ju bättre underbyggda och vetenskapligt belagda prognoserna är, desto tryggare blir du i ditt beslutsfattande, säger Patrick Fox.
