– Krympningen av glaciärerna har gjort att istäcket nu är i ett nytt dynamiskt tillstånd. Även om vi lyckas bromsa uppvärmningen eller till och med får ett lite kallare klimat så skulle isen ganska snabbt tappa massa, säger Ian Howat, professor på Ohio state university och medförfattare till rapporten till vetenskapliga webbsidan Phys.org.
”Finns mer att vänta”
Snö är det som kan återuppbygga isen och mätningen innefattade även snöfall. Under 80- och 90-talen vägde smältning och snöfall upp varandra men efter år 2000 har isen smält så mycket snabbare att snöfallet inte kan kompensera det.
– Istäcket är ur balans, säger Michaela King, doktorand på Ohio State University och huvudförfattare till rapporten till Phys.org.
Smältningen av Grönlandsisen går nu så snabbt att utvecklingen inte skulle vända även om den globala uppvärmningen stannade av. Istället skulle avsmältningen fortsätta i åtskilliga år. Däremot kan forskarna inte avgöra om Grönlandsisen passerat den slutgiltiga tröskel som innebär att en stor del av isen oåterkalleligen kommer att smälta – något som på sikt kan leda till upp till sju meters högre havsnivåer.
– Vi har passerat en punkt som det inte finns någon återvändo ifrån, men det finns uppenbart mer att vänta. Snarare än att att det finns en tipping point där vi gått från ett välmående istäcke till ett snabbt kollapsande istäcke så är det mer av en stege där vi trillat av första steget, men det finns många fler steg att gå ner i det hålet, säger Ian Howat till CNN.
Havsnivån höjs i stötar
Enligt Michaela King släpper Grönlandsisen mer än 280
miljarder ton smältande is i havet varje år och smältningen har varit så drastiskt de senaste åren att den har orsakat en mätbar förändring i gravitationsfältet över Grönland. Det ger en höjning av havsnivån med en millimeter per år, vilket gör den till den största orsaken till havsnivåhöjningarna, enligt studien. Förra året smälte så mycket av Grönlandsisen att havsnivån höjdes med 2,2 millimeter på bara två månader.
Studien visar också att istäcket drar sig tillbaka i snabba utbrott, vilket leder till plötsliga och oförutsägbara höjningar av havsnivån.
”Bästa bevis jag sett”
Forskningsrapporten är en viktig varningsklocka, anser Veijo Pohjola, glaciolog och professor i naturgeografi vid Uppsala universitet.
– För mig är den tyvärr inte särskilt uppseendeväckande, men det lägger till ytterligare en dimension till forskningen. Man har spekulerat om de här resultaten, men nu har man mätdata från en väldigt stor yta där man ser att avsmältningen sker på olika ställen. Det är en gedigen undersökning, det bästa bevis jag sett, som verkligen manar till eftertanke. IPCC kommer säkert att ta den till sig, vilket kommer att göra nästa generationers rapporter vassare, säger han.
Betyder det här att avsmältningen av Grönlandsisen är helt oåterkallelig?
– Det är oåterkallelligt inom en 50-årsperiod. Vi brukar prata om vad som kan hända fram till år 2100. När det gäller förändringar av stora ismassor så påverkas de inom en tusenårs period. Det som tippar systemet är att värmeinnehållet i världshaven ökar på grund av för mycket koldioxid i atmosfären. Det gör att utlöparglaciärerna smälter underifrån. Varje koldioxidmolekyl hänger kvar i atmosfären i ungefär ett par hundra år, så även om vi helt skulle sluta släppa ut koldioxid så skulle det ta väldigt lång tid innan uppvärmningen av världshaven avtar.
Vad innebär det här för höjningen av havsytenivåerna?
– Grönlandsisen är mindre än isarna på Antarktis. Glaciärerna i Antarktis kommer att röra på sig och de marina delarna av Antarktis inlandsisar riskerar att släppa av mer is än Grönland i framtiden när de retirerar bort. Tyvärr ser vi ingen förändring i uppvärmningen av haven och det är inte bara Grönlandsisen som nått en tipping point utan även de flesta av de mindre glaciärerna. Enligt IPPC:s senaste rapport kommer havsytenivåerna att höjas med mellan en halv till över en meter till 2100, beroende på klimatscenario. Det betyder att vi måste börja planera för att flytta på de kustnära städerna som ligger lågt. För lågt liggande länder som till exempel Bangladesh är det katastrofalt.
