Generellt är det mer hållbart att handla begagnat än nytt, men det är inte helt riskfritt att ge småbarnen leksaker med några år på nacken. När forskare vid Göteborgs universitet i fjol testade ett stort antal gamla leksaker och utklädningsprylar i plast innehöll 84 procent av föremålen gifter som kan orsaka störningar i utvecklingen och fortplantningsförmågan hos barn. Bland annat hittade forskarna de hälsofarliga kemikalierna ftalater och kortkedjiga klorparaffiner som används som mjukgörare och flamskyddsmedel i leksakerna.  

Kan ge livshotande skador

Nu inför julhandeln har de tre myndigheterna Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket för första gången gått ut i en gemensam informationskampanj riktad till återförsäljare av begagnade leksaker för att uppmärksamma dem på riskerna.

– Syftet är att de ska kunna rensa ut farliga leksaker från utbudet, säger Frida Ramström, som är inspektör på Kemikalieinspektionen.

Framförallt varnar myndigheten för mjuka leksaker av pvc-plast.

– Förutom kemikalier som ftalater kan äldre mjukplast innehålla tungmetaller som bly och kadmium, säger hon.

Vad betyder ”äldre” i det här sammanhanget?

– Olika ämnen i leksaker har förbjudits i olika omgångar, men 2013 skärptes kemikaliekraven i EU:s leksaksdirektiv ganska mycket. Vi hittar tyvärr förbjudna ämnen i nya leksaker idag också, men vi tror att det var betydligt mer utbrett innan den här skärpta lagstiftningen kom på plats för tio år sedan.

Kan ge frätskador

Till de mer akuta riskerna myndigheterna varnar för hör leksaker med långa band eller lösa delar, som små barn kan få runt eller i halsen. Konsumentverket rekommenderar både säljare och konsumenter att klämma och känna ordentligt på leksakerna. Trasiga elektriska leksaker utgör också en risk, för elchock och brand, varnar Elsäkerhetsverket.

Frida Ramström framhåller också en betydande kemisk risk med batteridrivna leksaker.

– Det är viktigt att barn inte kan öppna batteriluckan. Den ska vara fastskruvad för om barnet sväljer ett batteri bildas en elektrokemisk reaktion som snabbt kan ge livshotande frätskador i barnets mage och tarm, säger hon.

Mjukplast sorteras ut

En rundringning till några av de stora second hand-kedjorna visar att det finns en viss medvetenhet om riskerna med äldre leksaker, framförallt kring mjukplast. 

– Det här med mjuka plastleksaker av pvc har vi haft med oss sedan lång tid. Vi sorterar i den mån det går bort plastleksaker som är tillverkade före 2013 när regelverket skärptes, säger Matilda Wester, varuförsörjningschef på Myrorna.

Även Cathrine Kylesten, hållbarhetschef på Erikshjälpen, framhåller att ”diskussionen inte är ny”.

– Men det är först på senare år som vi har tagit beslut att inte sälja mjukgjorda plastleksaker som är äldre än 2013. Sen är det i praktiken jättesvårt att veta vad som är vad, men det är skönt att ha en riktlinje att rätta oss efter och vi lär oss mer hela tiden, säger hon.

Även kunderna blir allt kunnigare påpekar hon.

– Plockar vi ut nåt felaktigt blir vi ofta uppmärksammade på det.

Har ni några riktlinjer när det gäller andra typer av leksaker?

– Nej, faktiskt inte, inte än så länge, säger Cathrine Kylesten.

Ann-Sofie Kahl är områdeschef för Återbruk och produktion vid Stockholms Stadsmission.

– Vi har rutiner som innebär att vi i första hand tackar nej till leksaksgåvor i plast producerade före 2007.

Har ni några rutiner när det gäller andra leksaker?

– CE-märkning är jätteviktigt att titta efter, och att kolla att de är hela och utan lösa smådelar.

Multipla giftkällor

När det gäller de hälsoskadliga kemikalier som ofta finns i äldre pvc-leksaker som badankor och dockor är det den samlade exponeringen som behöver minska, enligt Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

– Det är inte en enskild leksak som utgör en stor fara. Problemet är att ämnena finns i många produkter och vi får i oss dem från många källor under en längre tid. Det är det som misstänks vara skadligt, säger hon.