Men flera medlemsländer har lyft kritik om att avtalet inte är förenligt med Parisavtalet och målen i Agenda 2030. I en ny rapport av Jordens vänner lyfts bland annat hot mot miljön genom ökade utsläpp, ökad avskogning, beslagtagande av mark och därmed hot mot mänskliga rättigheterna för ursprungsbefolkningen. Rebeca Borges, internationell programhandläggare för Jordens vänner, poängterar att de 25 punkterna i rapporten backas upp av en rad andra organisationer.

– Vi kan inte se hur avtalet på något sätt medverkar till att uppnå miljömålen, tvärtom. Det här avtalet har förhandlats i 20 år, och det syns för det är lösningar från dåtiden, säger hon.

Hot mot mänskligheten

Avtalet gynnar storskaliga jordbruk, ett av de största problemen enligt Rebeca Borges. Småskaliga jordbruk kräver mindre mark, slår inte ut biologisk mångfald och kräver mindre vatten och bekämpningsmedel.

– Det är ett hot mot mänsklighetens överlevnad, 75 procent av maten vi äter idag kommer från småskaligt jordbruk, säger hon.

Genom avtalet väntas kött­importen öka med 50 procent enligt rapporten, något som också riskerar öka både utsläppen och avskogningen.

– Men problemet är inte begränsat till en punkt, det är systematiskt. Man ökar pressen på ett system som redan ökar i de här länderna, nämligen övertagande av mark och skövling av skog. Ökad köttproduktion kräver mer mark, så enkelt är det. Det tar inte EU-kommissionen hänsyn till, trots att parlamentet redan erkänt det. Det här avtalet ger mer makt till dem som redan har makt, på bekostnad av miljö och småskaliga bönder, säger Rebeca Borges.

Hon menar att problemen avtalet skulle medföra inte är några nyheter.

– Man blundar för en verklighet som är känd. Grupper som kämpar för djurrätt har lyft det här, de som kämpar för biologisk mångfald har lyft det, miljögrupper som jobbar med att minska utsläpp har lyft det. Det finns många skäl att tänka om.

Sverige drabbas

Även svenskt jordbruk kan påverkas av avtalet. Genom att storskaligt jordbruk i ­Mercosur-länderna gynnas kan det bli svårare för svenska ­bönder att konkurrera.

– Man flyttar produktionen. Det är ett stort hot mot svensk civilberedskap, säger Rebeca Borges.

Avtalet har inte godkänts eftersom alla medlemsländer inte ställer sig bakom det, men arbetet fortsätter.

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) ger sin syn på frihandelsavtalet i en skriftlig kommentar till Dagens ETC:

"Brasiliens har en unik naturresurs och ett ansvar att skydda den. Mercosuravtalet innehåller ett ambitiöst hållbarhetskapitel, faktiskt mer ambitiöst än övriga frihandelsavtal EU har ingått. Det har också konkretiserats och skärpts ytterligare under förhandlingarna.
Med handelsavtal bygger vi långsiktiga relationer och det är ett verktyg för att påverka en hållbar global utveckling. Det är vårt ansvar att ställa krav, men också att göra det möjligt att engagera andra länder långsiktigt i frågor som rör hållbarhet."